Att förvänta sig annat än svulstigt och patriotiskt när det kommer till amerikansk action är som att begära en studiecirkel om Valerie Solanas som ett inslag i Miss Universum. Det vore inte helt fel, men det är orealistiskt. Så jag är beredd på vad jag kommer få med London Has Fallen, och blir därmed inte besviken.
I denna fristående uppföljare till Olympus Has Fallen är platsen London istället för Vita huset, men fokus är inte desto mindre på den amerikanske presidenten Benjamin Asher (Aaron Eckhart). I armkrok med sin superhjälte till Secret Service-livvakt Mike Banning (Gerard Butler) kryssar han igenom ett av terrorister, bokstavligen, sprängfyllt London på flykt efter en massiv attack mot majoriteten av världens ledare som samlats på plats för att sörja den bortgångne brittiske premiärministern. Skurkarna är förstås från "fuckheadistan", som Banning färggrant uttrycker det, och de vill ha blodshämnd efter det brinnande kaos USA orsakat i deras del av världen genom krig och erövring.
London Has Fallen är om möjligt ännu mer kompromisslös än sin föregångare när det kommer till blod och vapen; nästan alla dör. Den följer mallen 1A för genren "action", det vill säga snabba fordon, snabba kulor och snabba klipp. I bästa fall underhållande om man lyckas stänga av hjärnans skäms-center i 99 minuter och det kan man gott unna sig.
Det blåser också en lätt nostalgisk bris över det hela, en doft av kitschaction à la Die Hard som i detta tidevarv då actiongenren försöker ta sig själv på för stort allvar minst sagt är välgörande. Med det sagt så är det dock inte på långa vägar någon Die Hard vi har att göra med, utan en under tiden lite underhållande men för historien förglömlig konstellation om amerikansk självbild.
