I Shot Andy Warhol

Att mannen skulle vara kvinnan underlägsen i åtskilligt, ja till och med i allt, kan/bör säkert låta sig diskuteras grundligt. Den anarko-feministiska revolutionären Valerie Solanas, huvudperson i Mary Harrons intressanta film I Shot Andy Warhol gick betydligt längre i sina slutsatser: "The male is a biological accident: the y (male) gene is an incomplete x (female) gene, that is, has an incomplete set of chromosomes. In other words, the male is an incomplete female, a walking abortion, aborted at the gene stage." Så skriver hon i inledningen av sitt numer världsberömda Scum Manifesto (Society for Cutting up Men), författat i mitten av 60-talet. Valerie Solanas menade helt enkelt att roten till planetens problem och mänsklighetens fiende nummer ett var mannen (i detta kan man ju å andra sidan ge henne hundraprocentigt rätt) och den logiska slutsatsen: Mannen borde seriöst utrotas (lite tufft, kanske...). Den kanadensiskfödda regissören Mary Harron porträtterar den minst sagt originella Solanas med både värme, skärpa och inlevelse. Till sin assistans har hon givetvis skådespelerskan Lili Taylors skickliga och känsliga skådespel. Valerie Solanas balansnummer mellan intellektuell glasklarhet och någon slags totalt utfreakad galenskap är sannerligen en skådespelarutmaning som heter duga. Lili Taylor tar sig, om ni ursäktar uttrycket, rätt in i skiten, med en råhet och våldsamhet svår att just nu finna motsvarighet till på repertoaren.Runt Solanas målas en tidssäker bild av Amerika under det sena 60-talet; huvudvikten lagd vid det konstnärliga avantgarde, lett av geniet Andy Warhol, som samlades i The Factory, New York City. Solanas tillhörde förvisso inte den innersta kretsen, men med en aldrig sinande energi gjorde hon frenetiska försök att göra sin aggressiva stämma hörd, genom sitt manifest, sina pjäser och pamfletter. När hon slutligen tyckte sig se en komplott iscensättas emot henne skaffade hon sig en pistol, travade upp till Andy på kontoret och sköt både honom och en av hans medarbetare. Warhol träffades av tre kulor, men överlevde mirakulöst.I Shot Andy Warhol är både underhållande och, som sagt, bitvis träffsäker i sin dialog, men saknar tyvärr riktig skärpa i de avgörande momenten. Över tidsandan och människorna på "fabriken" lägrar sig ett clowneri som förtar allvaret och luckrar upp analysen. Litet av ett löjets skimmer lägger sig över hela "spektaklet", det blir lite för mycket av djur i bur och kollektiv galenskap, något som förmodligen inte alls varit Mary Harrons avsikt. Det skapar en för långtgående distansering och under den resan tappar man lätt kontakten mellan filmens väsen och åskådarna. Som debutverk lovar å andra sidan Harrons film mycket för framtiden. Som liten lektion i amerikansk nutidshistoria är den dessutom excellent.