Då den senaste filmen faktiskt hette The Final Destination trodde man ju att det på något sätt skulle vara den avslutande delen. Men likt Saw-serien, som ju mer och mer börjar likna en folksjukdom, fortsätts det även här att massproduceras filmer som är ungefär som första filmen fast med andra skådisar. Och i 3D förstås. Där Saw gör anspråk på att ha en djupare, moraliserande mening försöker dock inte Final Destination vara något annat än ett generöst smörgåsbord av morbida dödsscener, om än rätt ospännande sådana.
Det genomgående slagordet ”you can’t cheat death” hintar ju nämligen om att allt kommer att gå åt helvete, så spänningsmomentet ligger endast i att se exakt hur bestialiskt det blir på vägen. Eventuellt drar man på sig några nya fobier medan man tittar och för den invigde är slutet faktiskt ganska kul. Men nu tror jag faktiskt att vi klarar oss utan ytterligare en del.