När vi pratar om En duva satt på en gren och funderade över tillvaron, jag och folk som har sett den eller folk som bara har sett trailern, låter det som om det skulle kunnat handla om bilder på en utställning snarare än en långfilm.
Där när Karl XII rider in på baren – där på kryssningsfartyget med han som dör i bistrokön – och dansinstruktören med sin ofrivillige älskare. I en senare bild gör de slut på en restaurang, man ser dem genom fönstret i bakgrunden, medan en man utanför pratar i telefon.
Att fortsätta redogöra för motiven på det här viset är naturligtvis meningslöst och gör förmodligen mer skada för någon som ska se En duva satt på en gren… än en spoiler i en film som drivs just av att det finns något man inte ska veta om innan man går in i salongen. Det är också svårt – lite som att beskriva en dröm, en logik som bara den som drömde kan få fatt i, för att den personen faktiskt har upplevt detta, minns det som om det vore på riktigt. Som i en dröm tar En duva satt på en gren… plats i verkligheten, men i en verklighet där man inte riktigt känner sig hemma. Och där varken publiken eller personerna i filmen blir särskilt förvånade när tid, rum eller genrer överlappar varandra, som när som sagt Karl XII i sällskap med hästburna karoliner gör entré på en förortssylta eller där gästerna på Halta Lottas krog brister ut i ett musikalnummer.
Den senare är i själva verket en minnesbild från samma krogs stamkund sextio år senare – vid det laget är han i princip döv och personalen kommunicerar genom att skrika på honom. Medan Karl XII sitter där på baren (man har hotfullt bett alla kvinnor lämna lokalen) tågar hans soldater förbi utanför fönstren i sammanbiten procession. Det liknar den mycket tidigare bilden med dansinstruktören och dansaren på restaurangen: medan mannen i förgrunden, honom som vi helt och hållet kan se och höra, för ett ganska trist samtal på telefon, händer någonting totalt upprivande innanför fönstren. Mitt i lunchruschen. Referenserna till historiska skeenden och flackandet mellan tablåer bankar in just detta: samtidigt pågår någonting helt annat, inte ens särskilt långt härifrån. Ett potentiellt mycket mer kraftfullt budskap än vad det vid första anblick ser ut som.
