Efter fejkdokumentärerna [I]Waiting for Guffman[/I] (amatörteater) och [I]Best in Show[/I] (hundutställning), riktar nördfavoriten Christopher Guest nu ljuset mot det tidiga 60-talets Peter, Paul and Mary-scen. Premissen är enkel. Musikbranschmannen Irving Steinbloom har dött, och man bestämmer att tre av hans band ska mötas i en gigantisk återföreningskonsert på Town Hall i New York. [I]A Mighty Wind[/I] är Guests mest genomarbetade film hittills. Med tillbakablickar, talking heads och gamla LP-omslag återskapar han historien om kollapsade The Folksmen, sekteristiska vokalgruppen The New Main Street (med Parker Posey som nyfrälst sångerska), och kärleksduon Mitch & Mickey (Catherine O'Hara och Euegene Levy). Guests detaljgehör är perfekt och den beklämmande "nostalgin" blir nästan starkare än om grupperna faktiskt existerat.
Som briljant dialogfilm håller jag fortfarande [I]Best in Show[/I] som nummer ett. Men [I]A Mighty Wind[/I] är mer konceptuellt helgjuten. Dessutom vidgar Guest perspektiven från tidigare filmer. När måltavlan nu, delvis, är baby boomer-generationens oförmåga att sluta i tid går det inte länge att sortera in under oförarglig-drift-med-subkultur.
A Mighty Wind
Skådespelare:
Regi: