Saddle Creek/Border

Son Ambulance - Someone else's dejá vú

Twiggypop med infantila sagodrag.Alice i Underlandet-psykedelian är inte fullt så subtil som Joseph Knapp, numer i det närmaste ensam kvar i Son Ambulance, inbillar sig. De infantila sagodragen i hans Twiggypop är snarare så påfallande att det inte kommer som någon överraskning att de är tighta med Tilly & The Wall, men de är likväl underordnade popmelodierna, som är så svalkande och charmerande att vi inte behöver något annat för våra sommarkvällar på balkongen.

Bright Eyes

Skunktjejernas bästa vän Conor Oberst, symbolen för tonårsdepressioner...

Orenda Fink

Efter Maria Taylors fina [I]11.11[/I] strax före sommaren är det dags för Azure Rays andra halva att solodebutera. Orenda Fink har en röst lika övertygande som sin partner, men hennes musik är mer konventionell och därmed mindre spännande. [I]Invisible Ones[/I] består huvudsakligen av stillsamma och finstämda sånger i moll (trots artistens försäkran att soloalbumet bara är ett utlopp för den nyf

Maria Taylor

Förra året kom A Girl Called Eddy som från ingenstans och slog sig utan ansträngning in både på årsbästalistor och bland framtidens evergreens med en förening av klassisk vokalisttradition och modernitet. Självklart och utan prestige tog hon plats framför den namnkunnige kollega som hjälpte henne med kontrakt och produktion. Nu gör Maria Taylor samma sak. Under tio år har hon varit den popigare h

Bright Eyes

Efter den här tvåfrontsattacken får indiepubliken se sin egen pinup-pojke Conor Oberst förlorad till större sammanhang. Strunta i de därmed obligatoriska beskyllningarna för anpassning, två släpp samma dag varav en skiva uppbyggd kring vrickad elektronik är ett effektivt sätt att desarmera alla utslätningsanklagelser. Me

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!