Med Sarah Cracknells falsksång ringande i öronen tar jag mig an Saint Etiennes nya album [I]Finisterre[/I]. Jo, deras Roskildespelning för sisådär 8-9 år sedan reser sig som ett minnesmärke över usla sånginsatser i vår tid. 1994 års [I]Tiger Bay[/I] var det sista livstecknet från dem vad mig anbelangar.
Medan Sarah, Pete och Bob blir äldre närmar sig deras musik dagispopens sista utpost med storm
Mantra/Playground
MukiLuke Mullen och Jules Evans är två studiomusiker/programmerare som har arbetat med namn som Sabres of Paradise och Underwolves. Tillsammans skapar de under namnet Muki en sedvanligt (i de här sammanhangen) mångsidig blandning av jazziga, funkiga och souliga stycken, och frågan i sådana här fall är oftast huruvida de kan hålla intresset uppe över ett helt album. Vilket de lyckas med, mycket tack va |
Saint EtienneFör snart tio år sedan - under indie-eran - fanns det ingen grupp som var coolare än Saint Etienne. Deras två första album summerade den tiden på ett sätt som ingen annan ens hade ambitionen att försöka sig på och är följdaktligen några av de få album från den tiden som står sig än i dag. Debuten Foxbase Alpha var en sorglös promenad genom ett soligt Camden, med northern-soul, reggae och techno i |
Spanish Dance TroupeNär ambitionen att låta unik växer sig starkare än den att låta bra - då är det ute med popmusiken. Man ser (eller rättare sagt, hör) tyvärr sådana tendenser hela tiden. Band som till varje pris ska skapa musikhistoria, genom att göra vad ingen tidigare gjort. Och, visst, många av dem har onekligen en egen stil - men de blir inte ihågkomna, för de låter inget vidare. 1990 bildades det walesiska ba |
