Hur recenserar man en förälders sorgbearbetning efter sin avlidne son?
Nick Cave & The Bad Seeds
Dig, Lazarus, dig!
Heigh-ho. Likt sju degenerade dvärgar på väg till gruvans nattskift omväxlande trallar och manglar The Bad Seeds, som inte helt lyckades få oväsendet ur sina kroppar med förra årets Grinderman. Under tiden förädlar Nick Cave såväl sitt novellskrivande som sitt sätt att pratsjunga fram rännstensdramatiken och - ännu mer glädjande - sitt låtskrivande, så att hans enda jämlike är Tom Waits.
Nick Cave & The Bad SeedsTrots att sommaren ligger augustitung tar jag mig an Nick Cave & The Bad Seeds nya dubbelskiva. Den första, [I]Abbatoir Blues[/I] är hård och visar sig vara trams. Vad det har med blues att göra har jag ingen aning om, jag kan stå ut med mycket skräp och bråte i vägen för att hitta en bra låt långt där inne, men herregud, så här ska det inte behöva vara. Alarmerande, offensiva gitarrer överfaller |
Nick Cave & The Bad Seeds
Bryan Ferry började bära smoking som en ironisk grimas åt den engelska överklassen. Men det dröjde inte länge innan han var bekväm i den och fick räknas in bland dem han hade varit en nidbild av. Nick Cave hade en gång samma förhållande till sångstilen hos barytongentlemännen som Johnny Cash och Leonard Cohen, och idagNick Cave & The Bad Seeds
För länge sedan arbetade Nick Cave med stora penseldrag. Han var King Ink och släppte lös fladdermöss för att åstadkomma expressionistiska verk med gotisk prägel. Men de senaste tio åren har hans konst tagit sig helt andra uttryck. Med piano och stråkar fortsätter han numera att förfina sina lågmälda impressionistiska mThe Boatman's Call
Riktigt stora skådespelare lyckas ofta beröra sin publik utan att blotta så mycket av sig själv. Nick Cave, en av de mest teatraliska personligheter rockscenen sett de senaste 15 åren, har varit sådan. Han har sjungit om backanaler, mordorgier, sex, Gud och Elvis, men han har aldrig sjungit om sig själv. Den mest person