Manic Street Preachers
Manic Street Preachers
"Så här angelägna har inte Manic Street Preachers låtit på decennier"– Patrik Forshage recenserar MSP:s nya "Rewind the Film".
Manic Street Preachers
Mer gitarr än nöden kräver. Var går gränsen för parodi?
Manic Street PreachersHur angelägna känns The Alarm idag? The vilkadå? Det var ett walesiskt band som en gång i tiden hyllades som nästa The Clash. Du är förlåten för att aldrig ha hört talas om dem, 80-talets överord var ett utslag av journalisters desperat nostalgiska längtan efter något som griper tag i hjärtan och själar. The Alarm hade inga andra ambitioner än att.eh.stadiumrocka och tävla med Bono om att förändra |
Manic Street PreachersNär jag var liten kunde jag få för mig att jag ville tugga på aluminium. Till en början var det lite mysigt på ett halvperverst sätt, men - som ni som har provat vet - så kommer man ganska snabbt till en punkt när det börjar ila i hela huvudet.
På senare år har jag märkt att |I]Forever Young[/I] med Alphaville har ungefär samma effekt. Går den på radion har jag svårt att byta, och låter nostalg |
This Is My Truth Tell Me Yours
Manic Street Preachers bytte aldrig namn. När bandets intellektuella ledargestalt Richey James försvann efter utgivningen av gruppens tredje album [I]The Holy Bible[/I] (Richey James förmodas ha begått självmord men hans kropp har aldrig återfunnits) befann sig Manic Street Preachers i en liknande situation som en gång
Everything must goNej, jag har faktiskt aldrig riktigt gillat Manic Street Preachers. Det är ganska pinsamt att erkänna det, eftersom alla man känner gillar dem, och några man känner fullkomligt älskar dem. Jag kan ju förstå varför man älskar Manics. De har ett fantastiskt namn, de har fantastiska låttitlar, fantastiska texter, fantastiska sleevenotes och de säger fantstiska saker i varenda intervju de gör. Manics |
