Vad är diskriminering? Juristen svarar!

Hannes Lundberg Andersson 13:46 30 Apr 2014

Vad får man egentligen kasta ut, porta och neka någon inträde för? Vi pratade med Per Holfve, jurist vid Diskrimineringsombudsmannen, om den något ambivalenta diskrimineringslagen.

 

Vad får man avvisa någon på för grunder?

– Vi utgår inte så mycket från vad man får göra, utan mer vad man inte får göra. Det man inte får göra är att avvisa folk på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller etnisk tillhörighet. För ålder finns ett visst undantag för ställen som serverar alkohol. I övrigt, kläder och så vidare, bryr vi oss inte så mycket. Det omfattas typiskt sett inte av diskrimineringslagen. 

Holfve menar dock att nattklubbar ibland använder sig av kryphål.

– Ett problem är att man ibland använder exempelvis stil som ett svepskäl för att komma åt något annat. Man kanske vill komma åt någons etniska tillhörighet och hänvisar till gästlista, klädkod eller att det är fullt. Man säger det för att det ska låta bättre, för att det inte ska falla under diskriminering.

Men hur kan man avgöra om något används som svepskäl? Har ni fått fast någon krog för det eller är det ett skottsäkert försvar från klubbarnas sida?

– Ja, vi har fått krögare fällda i domstol som har använt svepskäl och vi vet vilka frågor vi ska ställa för att bedöma vad som är vad. Att komma åt svepskäl kan vara svårt, men ett bra sätt är att jämföra med hur krögaren har förhållit sig till andra gäster. Direkt diskriminering innebär att du blir sämre behandlad än någon annan i en jämförbar situation. Det blir då intressant att titta på om det fanns en gästlista eller klädkod, eller om det var påhitt.

Vad ska man göra om man känner sig diskriminerad?

– Även om man känner sig kränkt ska man försöka anstränga sig att uppträda korrekt själv. Man kan tänka på om det finns någon bevisning ganska omedelbart. Har man vittnen med sig, har man spelat in det hela, vad var det som sades? Omman är på ett något sånär ordnat ställe kan det vara bra att prata med den som är ansvarig för insläppet. Där vilar ett stort ansvar på den som sköter verksamheten, att ta hand som sådana frågor på ett bra sätt. 

Vilka blir konsekvenserna av en anmälan, även om den inte leder till en dom?

– Om en krog har blivit anmäld flera gånger kan det få oss att bli intresserade av det som händer på det stället. Sedan tror jag att det är en väldigt dålig affärsidé att diskriminera människor. Det ger en taskig upplevelse. Man går hem och är ledsen, förbannad och mår dåligt, man berättar det för sina vänner och så sprider det sig. Men det är klart, det kan ju ta ett tag innan det straffar sig.

Vilken typ av diskriminering är vanligast?

– Något vi får signaler om nu är att homosexuella hör att de inte ska kyssa varandra och så, det är ett så kallat nygammalt diskrimineringsproblem. Men det är fortfarande mycket om etniskt tillhörighet. Det brukar inte vara så uttryckligt, att man säger ”du får inte komma in här på grund av att du har den bakgrunden”, även om romer är ett visst undantag, där kan det fortfarande ske ganska uttryckligen. 

 

Holfve nämner även att personer med funktionsnedsättning drabbas i hög grad.

– Där brukar det mer vara att man misstas för att vara berusad. Man kanske har en hjärnskada som påverkar hur man går. Det tycker jag att branschen måste kunna se skillnad på. Och även om det kan vara svårt tycker jag att man borde kunna ha ett samtal där man tar reda på hur det ligger till. Sedan har vi det som kallas tillgänglighet, som också är en väldigt stor fråga. Det handlar om när ett ställe inte är tillgängligt att komma in på. Det kanske har höga trösklar, brist på plats eller så. Det är ett jätteproblem för många med funktionsnedsättning. Det omfattas än så länge inte av diskrimineringslagen utan ligger som förslag att det ska göra det framöver.

Hur lättillgängligt måste ett ställe vara ur funktionshindersynpunkt?

– Det beror lite på om det är nybyggt, men DO anser att det måste vara så lättillgängligt som det bara kan. Det förekommer en hel del märkliga synsätt fortfarande, där man tycker ”du kan inte hantera den här miljön”, utan att man har den minsta vetskap. Där tror jag att det kommer att hända mycket framöver. Jag märker också att många med funktionshinder ställer krav. Det tror jag är en positiv utveckling. Det är viktigt att man är tydlig med vilken tillvaro man vill ha.

Hur är det med politisk tillhörighet?

– Det omfattas inte. Jag såg att någon från SD blev utslängd från ett ställe, till exempel. Politisk tillhörighet omfattas inte av diskrimineringslagen.

Har du själv upplevt dig diskriminerad ute?

– Jag är ju typsorten som inte brukar råka ut för sånt här. Jag är man, jag är vit, jag har inga synliga funktionsnedsättningar… eller, jag har glasögon men det brukar inte vara några större problem. Så nej, jag har ingen stor personlig erfarenhet. Däremot har jag vänner som råkar ut för detta, och jag är väl en av de i Sverige som har läst flest diskrimineringsärenden, skulle jag säga. Så jag har en kunskap om vad det handlar om. Den där personliga erfarenheten, den försöker jag sätta mig in i genom att lyssna och relatera. Jag tror att man, till en viss gräns, kan relatera till hur det känns att bli tilltryckt, men den djupa, djupa vetskapen har jag inte.

 

Holfve menar att han sitter på en opartisk kunskap, och att han måste förhålla sig likadant till de som diskriminerar och de som utsätts.

– Om man tar det med funktionshinder som exempel – det är kanske så att man har en sorts missriktad välvilja då. Det förekommer väl att man tänker att någon som sitter i rullstol inte kan hantera att dricka alkohol. Det gör det liksom inte mer korrekt, men det kanske inte behöver vara avsiktligt. Enligt lagen behöver man inte ha en en ond avsikt med det man gör, det kan ändå vara diskriminerande.

Om man fälls – vilka blir konsekvenserna?

– Då stämmer vi den som är ansvarig, den som ytterst har arbetsgivaransvaret. Då kan det bli att de får betala diskrimineringsersättning i slutändan. Det är det vi rent juridiskt kan göra. Sedan försöker vi ju se till att man följer lagen frivilligt. Det är det vi försöker uppnå generellt, att vi inte ska behöva stämma folk.

Hur gör ni det?

– Till exempel genom information, rådgivning, opinionsbildning. Att medverka i denna intervju är ett sätt att sprida information om vad som är tillåtet och inte.

Du nämnde åldersdiskriminering tidigare.

 Ålder är lite speciellt, för det finns ett visst undantag där lagstiftarna har lämnat ganska mycket till krögarna. Typiskt sett är det ju alkohollagen man ska följa. Sedan tycker jag att man ska vara försiktig med att sätta övre åldersgränser. Man får inte heller stänga ute folk av rent kommersiella skäl.

Om vi säger ”är du över 50 kommer du inte in”?

– Det har ju inte riktigt med alkohollagen att göra då. Men det där var gränserna går har inte prövats i domstol, och jag tror att det är ganska ovanligt. Det är vanligare att man är nere i 25, 30 kanske. Det där styrs mycket av vilken profil man har på ett ställe. Har man en viss profil som lockar en viss målgrupp … det väller ju inte direkt in 20-åringar på ett ställe vars profil är för medelålders. Sedan kan det ju vara tvärtom, att äldre vill in på ”yngre” ställen.

Hur mycket diskrimineras det egentligen inom krogbranschen?

– Oj, svår fråga. Officiellt sett är det få som erkänner att det förekommer diskriminering. Där har du dilemmat. Om du ser till branschen är det vanligaste jag får höra: ”det förekommer inte”. Men ändå får vi in anmälningar och ändå har vi lyckats få framgång i domstol. Så visst förekommer det. Sedan kan man fråga sig hur vanligt det är, och det är väldigt svårt att mäta. Det finns inga officiella mätningar, utan man får gå på vad folk signalerar och hur anmälningar ser ut. Min förhoppning är att det har blivit bättre, men jag tror att det fortfarande finns problem. Jag tror att det vore väldigt bra om man i branschen satte sig in i problematiken.

 

Stad: 
Kategori: 
Se alla artiklar om: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 04, 2014.

0 Kommentera

Fler artiklar

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!