Kvinnohistoriska är det nya museet som berättar om halva befolkningens historia som tidigare gått förlorad. Vi träffade medgrundaren Lina Thomsgård för att höra mer om satsningen.
Handlingar, inte ord var mottot för en av suffragetterna Emmeline Pankhurst som kämpade för kvinnors rätt att få rösta i Storbritannien för lite mer än 100 år sedan. Rösträttskampanjen som skedde på den tiden identifieras idag som den första vågen av feminism i vår historia. Dess inverkan var väldigt betydelsefull och hade ett otroligt inflytande på vår värld. Den svenska feministen Signe Bergman tog med sig kampen hem till Sverige, och i år är det 100 år sedan kvinnors rösträtt äntligen godkändes. Det tog nio år av kamp från de brittiska suffragetternas sida för att detta skulle gå igenom. Väldigt passande i samband med det här 100-årsjubileumet har Kvinnohistoriska öppnat upp i hela Stockholm. Projektet lanserades i mars, som är den officiella månaden för kvinnors historia. Det är en tid för att hedra kvinnors bidrag och kunskap inom bland annat vetenskap, näringsliv, nöje och sport.
Lina Thomsgård och de andra grymma människor som står bakom det här projektet tyckte inte alls det räckte med enbart en månad. Därför grundade de Kvinnohistoriska så vi kan hylla kvinnor och deras bidrag året runt. Kvinnohistoriska strävar efter att lyfta fram kvinnors påverkan i samhället och vill aktivt utmana marginaliseringen av kvinnor i skapandet och vår historia. Att försöka få plats med en halv befolknings historia mellan fyra väggar är omöjligt. Därför har Kvinnohistoriska ingen permanent byggnad och rör sig runt om hela Stockholm. Det ska vara en bred plattform av historier i form av bland annat utställningar och workshops samtidigt som man samarbetar med många medlemsorganisationer och museer.
– Stockholm Kvinnohistoriska är grundat av några museer som ville bidra och samarbeta för att skapa ett helt nytt innovativt museum som fokuserar på kvinnors närvaro i historien. I stället för att finnas på enbart en plats är Kvinnohistoriska en ambulerande verksamhet. Vi vill vara en aktiv del av samhället som rör sig runt om i staden och träffa så många olika människor som möjligt. På det sättet hoppas vi att kvinnors historia blir en självklar del och allmän kunskap. Vi har jobbat hårt i ett år för att få det här att fungera och göra Kvinnohistoriska till en långsiktig plan, säger Lina Thomsgård.
Kan du berätta lite om motiven, syftet, ambitionen och varför du kände att du ville inleda det här projektet just nu?
– Vårt uppdrag är att vara en aktiv del av att bygga en rik och mångsidig världsuppfattning genom att bredda kunskapen om kvinnor i samhället. Vi vill visa hur kvinnor har spelat en viktig roll för att utveckla samhället över hela världen trots att de har marginaliserats genom historien. Genom att ge röst till kvinnor i det förflutna öppnar vi utrymme för framtida kvinnor att bli hörda. Bristen på kunskap är utbredd, men med hjälp av kunskap från våra medlemmar kan vi samarbeta för att göra kunskapen tillgänglig för fler personer. Och kanske för dem som inte skulle spendera sin fria eftermiddag i ett museum, kan det vara ett första steg. Genom promenader, samtal, picnics, och podcasts kan vi nå ny publik och samtidigt visa alla fantastiska saker som redan pågår i staden.
Det har funnits några fler museum som lyft fram kvinnors historia, till exempel i Umeå och New York. Nationalmuseet för kvinnors historia i Washington DC är också utan permanent byggnad men har ett uttalat mål om att hitta en lämplig lokal. Skulle du någonsin fundera på idén om att ha en permanent plats, eller är du nöjd med att vara rörlig och ha evenemang över hela staden?
– Det är bara framtiden som kan svara på det! Just nu är vi flexibla och lättåtkomliga vilket är perfekt 2019. Tradition och kompetens är kärnan i vår organisation genom våra medlemmar, nätverk och rådgivare. Vi är också progressiva och innovativa, och att inte ha en stor, permanent och dyr byggnad ger oss mycket inspiration vilket har lett till nya möjligheter.
Jag vet att det kommer vara några evenemang nu framöver, men kan du berätta lite mer om programmet för den här månaden?
– Att försöka få plats med halva världens befolknings historia mellan fyra väggar är omöjligt. Även att lansera ett nytt kvinnohistoriskt museum på en dag går liksom inte. Det är därför som vår öppning av Kvinnohistoriska är över en hel månad. Vid Hökens gata smalnar vi av vårt stadsområde på 187 160 000 kvadratmeter till ett rum på 28 kvadratmeter. Vi kommer ha evenemang som är arrangerade av våra samarbetspartners där vi visar en gömd och halvglömd historia. Det kommer att presenteras av experter från nära och långt håll. Kalendern för öppningsmånaden uppdateras kontinuerligt. Du kommer att kunna lyssna på experter inom kvinnors historia, delta i workshops och diskussioner. Även njuta av konstverk av Petra Bauer och Makda Embaie och bli med i Kvinnohistoriska Sällskapet.
Jag vet att ditt uttalade mål är att arbeta med hela staden som din canvas, men det verkar som nästan allt händer på ditt huvudkontor på Hökens gata 11. Jag antar att du har kontaktat andra museer för samarbeten, vad har reaktionen varit när du visat din långa lista över medlemmar?
– Responsen har varit helt fantastisk, och den långa lista med medlemmar är de enda vi har haft möjlighet att sitta ned och prata med. Den här öppningsmånaden är vi på Hökens gata varje dag så alla är välkomna att komma dit för att hälsa och ställa frågor. Det tycker vi är väldigt viktigt, men vi har även fler evenemang på andra ställen, till exempel vårt stora samarbete med Kvarterets Kvinnor på Kulturhuset Stadsteatern. Den visas fram till augusti. Framöver när det inte är så mörkt och kallt kommer vi vara mycket utomhus och anordna stadsvandringar, samtal, picknick, historiska podcaster och mycket mer. Sedan är det en hel del andra fantastiska saker som händer hos våra samarbetspartners.
Vad har responsen varit från besökare, media och övriga människor under de här två första veckorna som gått?
– Det har varit väldigt fint, allt från 12-åriga trans flickor till 92-åriga kvinnor som sagt att de väntat på något sådant här hela deras liv. Vi har haft svårt att få plats med alla på våra event och det är ju jätte kul. De evenemangen som är fullbokade kan vi göra om inom några veckor på någon av våra samarbetspartners platser. Under den här månaden har vi lärt oss lika mycket som vi vanligtvis hade gjort under ett år. Vi behövde bara komma igång, resten kommer att följa med när vi växer.
Om du tittar framåt, hur tror du att det här projektet kommer utvecklas inom några år och finns det något slags drömprojekt du vill göra?
– Det finns så mycket saker att göra! Vi vill ta med Kvarterets Kvinnor till andra delar av staden och förvandla hela tunnelbanekartan till en tidslinje för hur kvinnors historia sett ut.
Läs mer om Kvinnohistoriska här.
