Framtiden är här. Nu tar maskinerna över.
Det är ingen hemlighet att jag tog över en tidning i kris. Spargrisen var tom, personalstyrkan obefintlig och antalet frilansare som var beredda att skriva för en ölbiljett och en klapp på axeln sjönk stadigt i takt med att de blev ombedda att vänta på sin ölbiljett och klapp på axeln till lite senare. Lägg till en ledning som vägrar rucka på uppfattningen att papperstidningen är vår viktigaste produkt, trots mina försiktiga försök att påpeka att dagens ungdom verkar ha upptäckt internet och att det kanske är där vi borde lägga vårt krut, och förstå att jag befann mig i en otacksam sits. Med 64 sidor att fylla så gott som på egen hand gjorde jag bara vad vem som helst i min situation hade gjort. Jag fuskade.
Idén uppstod när förra numret skulle tryckas och det saknades en krogsida i Göteborgsupplagan. Jag lät ChatGPT skriva en krönika om nyöppningen av Feskekôrka med Andres Lokkos penna, skickade skiten till tryckeriet och bad till Gud om att inte bli upptäckt. Det blev jag inte. Därför har jag låtit den artificiella intelligensen göra hela det nya numret.
Uppsidorna var många. Hade man bett en människa av kött och blod fixa att Ulf Lundell testar sommarens glassnyheter, att Jocke Berg ställer upp i Intimt med Björken eller att Carl XVI Gustaf skriver en kulturtext om sina erfarenheter av att vara nepo baby hade man förmodligen mötts av suckar, klagomål och undanflykter. Men ChatGPT kirrade biffen utan att blinka (eller påminna om sin faktura).
Förutom de nyss nämnda exemplen innehåller tidningen ett personporträtt av Bibi Rödöö inför hennes stundande flytt till Saudiarabien, ett möte mellan Patrik Lundberg och Patrik Lundberg, en Min helg-text skriven av Astrid Lindgrens spöke, en Döskalle & Mästerligt-intervju med Ulf Kristersson, en krönika där Fredrik Strage erkänner att han aldrig har lyssnat på en hel låt med Dolly Style, en recension av den nya Gyllene Tider-filmen (”som får Tre Solar att framstå som Gudfadern”), en krönika om Acne och Spotifys oheliga allians, en jämförelse av Stureplanskulturen i mitten av 00-talet och indievågen i Göteborg under samma era, ett resereportage från São Paulo och en hel del annat kul. Från början tänkte jag att det skulle bli en engångsföreteelse. Men när jag insåg vad datorn redan nu är kapabel till började jag fundera på vad vi egentligen ska med människor till. Om det här numret blir en parantes i historieböckerna eller den moderna motsvarigheten till den första modiga fisken som kravlade sig upp på land är upp till dig, kära läsare. Välkommen till NöjesgAIden.
PS. När jag ändå har er på tråden vill jag få sagt att alla som någonsin dragit på smilbanden åt quizlagnamnet ”Det svider när jag quizzar” kan fara åt helvete.
