Göteborgs institution för jazz fyller 40 år men är långt ifrån en medelålderskris.
Sedan 1978 har Nefertitis röda lampa varit en vägvisare för såväl jazzälskare som ungdomar som vill dansa till den urbana scenens rytmiska basgångar. Med 40 år på nacken står den ideella jazzföreningen, som står bakom Nefertiti på starka ben, med både internationella och nationella liveframträdanden. Om det är någon byggnad som bär med sig historia så är det denna pampiga mellan Hagakyrkan och Grönsakstorget.
– I denna källare har några av världens bästa jazzmusiker spelat och scenen är erkänd bland jazzmusiker över hela världen, förklarar Nefertitis verksamhetschef Tomas Olsson.
Trots att Tomas inte har suttit mer än någon månad på sin post som Nefertitis verksamhetsansvarig går han och den älskade jazzklubben långt tillbaka. Första gången han satte sin fot i den beryktade källaren var 1975, då Jazz Artdur fortfarande låg i lokalen. Sedan dess har han i olika konstellationer spelat på scenen årligen.
– Nefertiti är egentligen en del av hela mitt DNA idag – både mitt musikaliska DNA men har även färgat mig personligen.
När jag når Tomas över telefon sitter han, trots att det är mitt i semestertider, skönt och lugnt på sitt kontor. Där står arbetet långt ifrån still. I september är det dags för den unga 40-åringen, som Nefertiti är, att firas med dunder och brak.
– Firandet kommer sträcka sig över en hel vecka. Det kommer ske ett ex antal konserter på Nefertiti men grande finale är på konserthuset under söndagen, säger Tomas. Tyvärr kan jag dock inte gå ut med vem det är men jag kan garantera dig att det är en ganska tung internationell jazzmusiker.
Tillsammans med Fasching i Stockholm är Nefertiti den svenska nationalscenen för jazz. Därför, förklarar Thomas, ligger det ett stort värde i att Nefertiti fungerar. Men hur mycket betyder egentligen Nefertiti för staden Göteborg?
– Jag skulle vilja påstå att Nefertiti är mycket mer för Göteborg än vad gemene man förstår. Det är klart att Nefertiti efter alla dessa år har blivit en institution, trots att jag inte vill använda de orden, säger han med ett leende.
Det är inte varje dag en ungdom brister ut att hens favorit musik är jazz, trots det påstår Tomas att intresset för jazz är starkt och lever vidare. Ett tecken på det är att det öppnar fler och fler scener som är speciellt inriktade på jazz.
– Jazzen minskar inte, utan snarare ökar och mitt uppdrag är att se till så att det fortsätter.
– Varje tisdag så har vi något som heter Playhouse. Det är en välorganiserad jamkväll som lockar både ny publik och nya musiker. Här attraherar vi väldigt många unga musikaliska talanger som får ett forum att spela tillsammans och inspireras av varandra, det är vårt sätt att bidra till jazzens överlevnad.
Genom åren har inte allt varit guld och gröna skogar. Det som för mindre än tre år sedan var en sprudlande källare för unga göteborgare, som fredag efter fredag vallfärdade från både stadens ytterkanter och sekelskiftesvåningar i Vasa, känns för en sekund som bortblåst.
– Jag ska inte ljuga: det som hände då var en riktig härdsmälta, förklarar Tomas. Jag vet dock idag att vi har tagit lärdom av de händelserna. De som arbetade på Nefertiti när det AB:t begav sig har slutat, vi har tillsatt en verksamhetschef (Red. anm. Tomas Olssons tjänst) och lägger vikt vid att det är jazzföreningen som är Nefertitis grundpelare. Nu har det gått tre år och vi måste lägga det bakom oss.
Det vi diskuterar är den infekterade relationen mellan de som styrde klubbverksamheten och jazzföreningen som omskrevs i såväl Göteborgs-posten som Nöjesguidens systertidning Djungeltrumman för ett par år sedan.
– Klubbarna, som har tillkommit under åren, har blivit ett nödvändigt ont för att finansiera jazzmusiken. Vi har ett kulturpolitiskt uppdrag och för att klara finansieringen av detta måste vi ha ett överskott någonstans. Nattklubbarnas egentliga enda syfte är alltså och har alltid varit att generera ett överskott.
– Nefertiti är som sagt ägd av en ideell förening, med drygt 300 medlemmar, som har som syfte att driva jazzklubbar och därtill besläktad musik. Så enkel är Nefertitis affärsidé.
Tror du att Nefertiti kommer leva vidare i 40 år till?
– Självklart. Det är en absolut nödvändighet att det gör med den musikaliska inriktning som Nefertiti har och står för måste leva vidare.
Vill du veta mer om vad som händer under jubileumsveckan?
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2018.
