Jenny Nordlander: Låt oss prata om psykisk ohälsa

15:38 22 Sep 2015

Första gången jag gick till en psykolog var jag fem år gammal. Mina föräldrar tog mig till BUP i Varberg för att jag hade så mycket tvångstankar och tvångshandlingar. Jag är imponerad över att de förstod att jag behövde det. Jag var ledsen, orolig och höll på med massa grejer, men det gör väl alla barn.

Tillsammans med en psykolog listade vi alla saker jag var tvungen att göra för att försäkra mig om att mamma och pappa inte skulle dö eller hamna i helvetet. Och för varje gång jag slutade med en grej på listan fick jag en present som jag hade fått välja själv. Jag fick till exempel ett vitt nagellack för att sluta ha på mig regnkappa när jag borstade tänderna. Problemen försvann.

På lågstadiet kom de tillbaka i annan form. Då ville jag tvätta mig hela tiden. Jag skrubbade mina händer så att de började blöda och borstade mitt annars så tjocka hår tills det blev alldeles tunt. Jag fick gå till BUP igen och de hjälpte mig.

I högstadiet blev jag deprimerad och tvångstankarna kom tillbaka, men nu på ett mer vuxet sätt, i form av tankar och meningar som skulle kontrolleras. Det var första gången jag fick medicin.

Vid 21 fick jag panikångest för första gången och vid 25 var jag plötsligt högst på alla skalor vad gäller depression och ångest igen. Jag var en av de som hade tur och fick remiss till ett ställe där du får gå och prata med psykologer så länge du behöver, och inte bara tio gånger som är det vanliga att få remiss till när man går till vårdcentralen.

När jag var 14 tog jag ett aktivt beslut att alltid prata om det här på samma sätt som om jag hade haft diabetes eller en annan kronisk, ”icke-pinsam” sjukdom. Det var jobbigt först men det gick snabbt att sluta skämmas. I stället kan jag känna stolthet över hur stark jag är, hur alla mina tankar har gjort mig till den jag är – intelligent och bra på att förstå andra människor.

Psykisk sjukdom kan komma i många former och av många anledningar. Trauman, signalsubstanser som inte fungerar i hjärnan och – som förklaras av Lisa Carlsson i nya numret av Nöjesguiden – samhällsordningen. ”Hur ska en kunna leva lättad, lycklig och lugn under förtryckande strukturer?”, undrar hon. Och jag. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt bland unga i Sverige och ledande forskare menar att tuffare arbetsmarknad, utbildningskrav och växande klyftor är del av förklaringen. Här berättar Lisa Carlsson om när hon blev utbränd och hur hon nu, fyra år senare, fortfarande känner av att det hände. Här hittar du också Hur mår du? en samlingssida vi har gjort för berättelser om psykisk ohälsa.

Vi träffar också hyllade skådespelerskan Saga Becker som inte vill låta samhället komma undan för att hon försökt hoppa från balkongen, och en av Sveriges mest hypade rappare just nu, Mwuana, som också han jobbar med sig själv och sin självbild.

Med i numret är också E-Type och Anna Book, kanske inte det man trodde om Nöjesguiden #8 år 2015. Men det betyder inte att det inte är underhållande.

Trevlig läsning!

Läs: När otryggheten river sönder.

Stad: 
Kategori: 
Publicerad i tidning: 

Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 08, 2015.

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Nöjesguidens nyhetsbrev


 

Missa inga nyheter! Missa inga fester!
Anmäl dig idag!