Under veckan har Iron and Wine besökt Sverige. Nöjesguiden slog sig ner i hans loge strax innan Stockholmsgiget för att peppa genom att tala allvar om framgång, rastlöshet och religiöst bildspråk.
Även om det senare under kvällen kommer att stå massor med folk på scenen tillsammans så är Iron and Wine inte ett band utan en person. Han heter Sam Beam, är en intellektuell tvättäkta sydstatsgentleman och ståtar med ett skägg så mäktigt att Will Oldham ryktas ha byggt en koja i det. Med sitt sprillans nya album överträffar han alla sina tidigare självklara melodier och alla sina tidigare drastiska berättande. Självklart trängde sig alltså Nöjesguiden in i hans loge strax innan veckans Stockholmsspelning för ett allvarssamtal.
Du reser med ett stort band.
- Åtta personer är det just nu. Förra veckan var vi 11, men jag kunde inte ta med alla till Europa. Men det är trevligt med ett stort band, det ger utrymme för större variation. Jag kan välja att spela några låtar själv, några andra med litet band och ytterligare en del med komplett band. Och som omväxling till sologigen jag också brukar göra är det fantastiskt.
Men finns det verkligen ekonomi i att resa med så många på lönelistan?
- Haha, nej, verkligen inte. Man får lov att betrakta spelningarna med band som mitt artistiska statement, min show, medan solospelningarna är det som försörjer mig.
Recensenterna verkar ganska eniga om att ditt nya album Kiss Each Other Clean kommer att fungera som din språngbräda mot kommersiell framgång.
- Förhoppningsvis. Det har gått gradvis, ganska långsamt, ända från början. Jag gillar både mindre klubbgig och större spelningar, så jag hoppas kunna fortsätta med båda delarna.
Men det var ingen tanke du hade medan du arbetade med skivan?
- Nej, inte alls. Den enda tanke jag har är att aldrig upprepa mig. Jag trivs med att utvecklas och förändras mellan skivor. Ingenting varar för evigt och jag tycker om att befinna mig i nuet.
För de flesta artister innebär turnéer i samband med skivsläpp ett ständigt återskapande av skivan, det vill säga motsatsen till förändring.
- Inte för mig. Ok, vi spelar skivan, men det vi tar med oss upp på scenen är snarare skivans själ än dess ljud. Jag har jämt ändrat allt, ända sedan jag började, så jag tror att de flesta har tvingats vänja sig vid det.
- När jag väljer låtar och när jag bestämmer hur de ska låta gör jag det för min egen del. Om någon har fastnat för en skiva jag har gjort så är det fantastiskt – de flesta människor gör ingen skillnad alls med sin musik. Men skulle jag försöka ge dem samma sak en gång till för att de ville ha det tidigare så skulle det inte gå. Vem vill ha samma sak en gång till?
Somliga beskriver skivan som en ny riktning, men jag upplever den betydligt mer som ett par steg till i samma riktning som tidigare.
- Så upplever jag den också. Jag tror att de som menar att det är ett avsteg från förr helt enkelt inte lyssnat på min musik sedan de allra första skivorna, och då verkar steget förstås både långt och udda. Men från mitt förra album The Shepherd’s Dog tycker jag inte att steget är så väldigt långt.
Likt John Grant, som tillsammans med Midlake gjorde förra årets bästa skiva Queen of Denmark, finns det en tydlig 70-talsreferens i soundet på Iron and Wines nya album. Men det var inget Sam Beam hade planerat i förväg, och John Grant har han inte ens hört talas om. Midlake däremot.
- Det är ett av mina favoritband. Deras låt Roscoe låter som Blue Öyster Cult och Fleetwood Macs kärleksbarn. Om du tycker att det finns likheter mellan sådant och mitt album så tar jag det som en komplimang. Men jag hade faktiskt inget särskilt mål när vi började spela in. Jag bjuder in musiker, vi kastar saker åt varandra och ser vad vi får lust att gå vidare med. Den här gången fastnade vi för ett Fender Rhodes-sound som jag tyckte förde tankarna till just Fleetwood Mac och till Elton John. Då kan man välja att följa det spåret på skivinspelningen, eller att välja bort det och leta efter ett annat spår istället.
De starka sångerna har löpt som en röd tråd genom Iron and Wines hela gärning, och på Kiss Each Other Clean är melodierna mer klockrena än någonsin.
- Melodier är det viktigaste av allt. Jag brukar säga att om man inte kan sjunga orden är det bättre att skriva en dikt istället.
Med den berättarförmåga du visar upp i Iron and Wines texter är kanske poesiskrivande eller varför inte prosa ett tänkbart tidsfördriv mellan skivorna.
- Kanske det. Men jag har aldrig känt någon dragning åt det hållet.
Måleri är däremot något den gamle konstnären och filmprofessorn stundom hänfaller åt.
- Fast bara när jag har en skiva som behöver en omslagsbild.
Växer den bilden fram parallellt med musiken eller efteråt, som din tolkning av den färdiga skivan?
- Intressant fråga. Jag börjar aldrig arbeta med skivomslaget förrän skivan är klar, och då lyssnar jag på helheten och försöker skapa en bild av den. På The Shepherd’s Dog var det enkelt, då visste jag precis hur musiken skulle illustreras. Den här gången var det svårare.
Men texternas återkommande flod finns i målningen, och på ett sätt också det återkommande religiösa temat.
- Jag växte upp i en religiös omgivning, men jag är inte troende själv. Men eftersom religionen är så omfattande i USA innehåller kristendomen så mycket bilder och klichéer som omedelbart ger lyssnaren en kontext. När jag kallar en gestalt i en sång för Lazarus förstår folk vilken symbolik jag eftersträvar. Om jag hade skrivit en historia om de två bröderna Bill och Bob varav den ena var väldigt våldsam hade det krävts många ord för att frammana en bild av dem hos lyssnaren. Men när jag kallar den Kain och Abel begriper nästan alla djupet i resonemanget.
Samtidigt är min föreställning att den amerikanska kristna högern är väldigt mån om sina symboler, figurer och klichéer, och inte gärna ser att man använder dem i profana sammanhang.
- Det finns säkert folk som skulle skälla mig för hädelse. Men jag är inte så vida spridd att de har uppmärksammat mig, och jag stannar aldrig så länge att jag hinner få höra sådant. Jag använder kristendomens symboler för att provocera fram tankar, inte hat.
Stad:
Artist:
Kategori:
