Från mina första stapplande steg ut på ett modsdansgolv, via några förlorade år åkandes talkskridskor på northern soul-”scenen”, till ett tämligen hemtrevligt hörn av den flummigare discon och housen, har jag egentligen bara stått och moonwalkat på samma ställe: på klubb. För, har jag förklarat för släkt och vänner och framför allt intalat mig själv, utgången handlar inte om att dricka sig full. Det är kulturkonsumtion, fullt jämförbart med att gå på operan eller dansa schottis. Vissa går på Springsteen på Ullevi, jag går till Nef för att höra en skäggig britt spela dammiga gamla skivor. För visst är det musiken jag går ut för, och dansmusik ska upplevas på ett dansgolv. Denna enda tes har jag spikat upp på nattklubbens port och med all min makt försvarat.
Jag och en god vän diskuterade för inte så länge sedan fenomenet ”person som samlar sällsynt disco men aldrig rör sig utanför hemmet”. Vi skrockade gott och drack ännu en klunk av vår stöl. Det slår mig nu: den personen har ju rätt. Det är vi som har missuppfattat alltihop. Den ständiga utgången är vad som ställer sig i vägen för det liv jag egentligen drömmer om: att i lugn och ro få läsa min tyska filosofi, odla min trädgård och kanske se en trevlig film då och då.
För inte är jag väl en av de som tycker att dansmusik måste komma ”från skrevet”, som någon slags ur den oförstörda mänskliga naturen oförmedlat sprungen urkraft? Som tycker att dansmusik ”med hjärna” är förkastligt? Är jag fullkomligt imbecill? Jag hoppas inte det. Det är alltså där ni kommer att finna mig nu ett tag framöver: i hemmet, med en god bok i handen och kanske någon av Larry Heards mer intrikata kompositioner på ljudanläggningen. Detta är ju inte förenligt med uppdraget som klubbredaktör, men det är med fullt förtroende jag lämnar över klubbredaktörsposten till en av Göteborgs bästa: Julia Pugsi.
Kanske är det dags att börja röka pipa?
Bäst just nu
1. Svartfest
Här och där, då och då, 100 kronor, 23–sent
Undertecknad utbrast något ironiskt “Göteborgs underjord kokar ju!” i helgen, men det är precis vad den gör. När och var undrar du? Hela tiden, överallt. Får du aldrig reda på något? Skaffa nya vänner.
2. Jens & Thobias Discoklubb
Nefertiti, den 4 april, 100 kronor, 20 år, 23–03
Jens och Thobias spelar en gång i månaden sina favoritdiscoskivor i Nefertitis källare. Det brukar låta New York-igt, gayigt och upptempo. En än så länge hemlig gäst utlovas, och ser man till Jens och Thobias bokningshistorik finns det ingen anledning att riskera att missa discoklubben denna månad heller.
3. High Time
Pustervik, den 4 april, 100 kronor, 20 år (18 år med förköp), 22–03, live: Audionom
Audionom är ett av de fyrtio tusen fantasiljoner svenska band som spelar krautrock mer eller mindre efter den mall Neu! skar ut med motoriksåg för cirka fyrtio tusen fantasiljoner år sedan. Men, de gör det väldigt bra och de gör det denna kväll på Pustervik. Dessutom vänder High Time-besättningen vax och våra begåvade HDK-studenter ställer ut sin konst!
4. Bassekou Kouyate & Ngoni Ba
Stora teatern, den 10 april, 175 kronor, 18 år, klockan 20, förband: Midaircondo.
Dumheter som att Bassekou Kouyate från Mali ska ha jämförts med Jimi Hendrix behöver vi inte bry oss om: hans fuzziga ngoni-pop och bakåtlutat hypnotiska afrosoul står på egna ben.
5. Datamagi
Rio Rio, den 5 april, 100 kronor, 20 år, 22–05, live: Rondo (Paris), Rutherford
Söker du en man i ditt liv? Är du intresserad av elektronisk musik? På datamagi hittar du både och. Acid och electro live och på skiva. Men framför allt finns här killar. Massor av killar! I för och akter, på övre däck och soldäck: killar!
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 03, 2014.
