Matbilder i modern tid har kommit att bli ett dagligt återkommande inslag i vår vardag. Det är nästintill kutym att plåta och posta sin måltid på sociala medier innan avnjutning, men historiskt sett är bildgenren ingenting nytt under solen.
På utställningen Feast for the Eyes, The Story of Food in Photography visas matfotografier från 1850-talet till modern tid inom reklam, konst och mode. Den nödvändiga handlingen att inmundiga näring i våra kroppar har för de flesta ett större syfte än så. Det är även ett uttryck av vänskap, njutning, kultur och tradition. På så sätt speglar maten vi äter i mångt och mycket även våra liv och tidseran vi befinner oss i. Maten och framförallt smaken kan uttrycka hur vi lever, hur vi värdesätter oss själva och föra oss närmare varandra.
Precis det är vad utställningen Feast for the Eyes på Hasselblad Center vill visa genom ett sextiotal konstnärers matrelaterade, fotografiska alster genom seklen och visar matfotografins rika historia genom tre teman; stilleben, gemenskap och lekfullhet. Utställningen är producerad av Aperture Foundation, New York tillsammans med curatorerna Susan Bright och Denise Wolff som länge haft ett matintresse och samlar på gamla kokböcker. Nöjesguiden har pratat med Dragana Vujanovic Östlind, Chief Curator på Hasselbladsstiftelsen.
Hur känns det att anordna denna utställning på Hasselblad Center?
– Det känns fantastiskt roligt! En del av vår vision är att visa intressanta, aktuella tendenser inom fotografi och få genrer är så engagerande som matfotografi är idag. Det ges ut i snitt en kokbok om dagen där bilderna är en helt avgörande del av den färdiga produkten och mobilbilder av mat har blivit en naturlig del av den samtida matupplevelsen. Det är relevant att titta närmare på detta.
Varför tror du att intresset för matbilder är så stort idag?
– Det hänger ihop med utvecklingen av och det ökade intresset för kokboken de senaste 20 åren. Från att ha fyllt en praktisk funktion och illustrerat tillagningen av rätter har matbildens roll i kokböcker de senaste åren blivit att inspirera. Sociala medier spelar också en stor roll i matbildens populäritet idag. Att vi har ett stort behov av att fotografera och visa upp vår mat säger mycket om matens symboliska värde. Det kan signalerar god smak, hög status och det goda livet. De säger så mycket om hur vi vill framstå inför andra. Och eftersom mat är en central del av livet blir också bilden av mat central när vi vill förmedla vad som är viktigt för oss i livet.
Vad hoppas du att utställningen kan bidra till?
– Jag hoppas att utställningen kan ge ett historiskt perspektiv på ett fenomen som många kanske tror är rätt nytt, men som i själva verket har rötter i 1850-talet. Bilder av mat har varit vanligt förekommande inom fotografin sedan mediets början. Med utställningen som historisk fond hoppas jag att besökare ska se det kulturella värdet av matfotografi. Vi ordnar också ett superintressant program kring utställningen som kommer att förankra historien i samtiden. Bland annat ska Karsten Thurfjell från Sveriges Radio spela in ett radioprogram i utställningen om fotografi i den svenska kokboken, och matfotografen Therese Elgquist ska tillsammans med mästerkockarna Martin Moses och Stefan Karlsson visa matfotografins alla knep.
Kan du ge något exempel på hur mat och smak kan ge uttryck av hur vi lever och hur det kan återspegla tradition?
– Ett jättebra exempel i utställningen är ett urval kokböcker från 1950-talet som var vanliga runtom i världen efter andra världskriget. Målet var att återupprätta nationell identitet, som var bräcklig efter kriget, med hjälp av matbilder. Bilderna skulle visa upp nationella rätter på ett storslaget sätt trots att människor fortfarande hade det tufft ekonomiskt. Här presenterades ett ideal att sträva efter. Ett annat viktigt syfte var att uppmuntra och upprätthålla kvinnans plats i köket. Det var en typ av propaganda helt enkelt.
Har du något favoritverk från utställningen?
… Det är nog de privata bilderna från familjealbum från 50- och 60-talet, tagna av anonyma fotografer. Så fort kameran blev lättillgänglig användes den för att föreviga viktiga händelser i livet, och många av dem firas genom att vi samlas kring matbordet. Den här typen av bilder formar hur vi minns livet. Det om någonting vittnar om matbildens kraft.
Kommer utställningen att visas någon annanstans?
– Det här är sista chansen att se utställningen i Europa! Den har tidigare visats i Amsterdam, Berlin och London. Efter Göteborg följer även ett par utställningsplatser i Kanada och USA.
Utställningen Feast for the Eyes pågår fram till den 10 maj.
