Chefen i den hyllade idyllen

Att öppna restaurang fyra dagar efter förlossning är inga konstigheter för My Wrethagen. I år köpte hon hotell Stelor – och satte ännu ett litet liv till världen.
– Familjen måste också få vara en del av vårt företag, säger hon.

Det är inte helt otänkbart att du någon gång blivit serverad av My Wrethagen. Eller Mysan som hon kallas. Redan som 13-åring började hon jobba inom restaurangbranschen på hippa kaféet Vinäger i Hästgatsbacken i Visby. Där blev hon kvar länge. Hon har varit anställd på Djupvik, drivit Gåsens Lada – och sedan i år äger hon Stelor tillsammans med sin man Linus Ström.

Att hon skulle bli hotellägare och krögare i Västergarn var inte självklart. Egentligen hade Mysan lämnat restaurangbranschen. Hon hade hunnit flytta till Göteborg, utbilda sig till nationalekonom – och börjat jobba på en kommunikationsbyrå. Men så som alltid så lockar Gotland lagom till sommaren.
Stelors förra ägare Karin Cedergren var höggravid och behövde akut hjälp. Mysan såg det som ett tecken. Hon sa upp sig från det häftiga reklamjobbet och ryckte in som restaurangchef.
På den vägen är det.
Idag är hon mammaledig från ett annat byråjobb som gör att hon under tiden kan vara hemma på Gotland och vara på plats på Stelor som dess nya ägare.
–Det är så skönt att vara borta från tidrapporterings-världen nu. Det kanske låter klyschigt men ibland går jag här i trädgården barfota i nattlinnet och tänker att jag känner mig så fri, säger hon och ger sonen Loui några hallon från literkartonger fyllda till bredden från morgonens utflykt med självplock.

När den här artikeln trycks har hon fött dottern Tove. Men än så länge bär hon på en mage, har sonen på höften och med den fria handen plockar hon, flyttar och fixar.
– Här kan man verkligen snacka om familjeföretag. Lyktstolpen därute svajade på mitten efter en blöt personalfest, och jag gick och störde mig på det så länge. Jag borde kanske bett om hjälp istället men en dag körde jag i ilfart till Visby och köpte material. I tre timmar höll jag på med Loui i ena handen och lyktstolpen i den andra – och tror du inte att det började regna också, skrattar Mysan.

Inför förra sommaren tog hon och maken Linus, kock, över Stelors restaurangdel. Hotellet drevs då fortsatt av grundarna. Samtidigt var Mysan höggravid. Därför hade de tänkt tacka nej. Bara för att det kändes så himla omständigt. De bodde i Göteborg där Linus har en dotter från en tidigare relation. Men ibland måste man lyssna på den där magkänslan.
Den 18 juni förra året kom deras Loui till världen.
Och den 22 juni var det dags att öppna restaurangen på Stelor.
– Jag hade tur. Förlossningen gick väldigt bra. Allt gick väldigt bra. Jag är inte en särskilt rädd person och jag lärde mig att be om hjälp när jag behövde, minns Mysan.

I år blev de stolta ägare till hela Stelors verksamhet. Karin Cedergren som byggt upp stället från grunden ville sälja men det var viktigt att det blev till rätt personer. Egentligen fanns det väl inga andra köpare som hade kunnat förvalta företaget lika bra som Mysan och Linus. Men det var inte helt lätt. De två första bankerna sa nej.
– Jag hade inte heller lånat ut så mycket pengar till en krögare och en kock, skrattar Mysan.

Hon spenderade hela förra julen med att skriva en rigorös affärsplan på 40 sidor. Ska man göra något så kan man lika gärna gör det ordentligt, tänkte hon. Och sedan packade hon sig och barnvagnen för att åka själv till en bank på ön och presentera sin resultatanalys och likvideringsrapport.
– Hon är affärskvinnan och jag utföraren, säger Linus och sticker ut huvudet från köket.
– De på banken tyckte nog att jag var en jobbig jävel. Jag blev lite manisk efter att ha varit gravid jämt när jag gjort allt det här. Jag vet att vi inte kommer bli rika, och det viktigaste nu är att Stelor går runt. Vi lyckades behålla vår fantastiska personal i år så det går faktiskt. Men det är först nu vi börjat njuta av att äga det här stället. Jag ska försöka att vila i det, säger Mysan.

Eftersom de vill jobba med lokala råvaror har de inlett ett nära samarbete med ekobonden nästgårds, Janne Grimlund. Och restaurangen har gått på högvarv sedan de tog över. Det kom så mycket folk att köket inte räckte till, och Linus byggde ett utekök med grillar för att kunna leverera mat till gästerna.
–Vi var helt i chock. Varje dag fick vi börja från scratch. Först kolla vad vi hade för råvaror och sen bygga menyn. Nu har vi lärt oss hur vi måste planera, säger Linus.

Han har ett förflutet på den numer Michelinbelönade Thörnströms Kök i Göteborg och drev senast Tapasbaren i Majorna. När han bjöd ner tv-kocken Paul Svensson för ett gästspel förra sommaren blev det en bokningssuccé. De båda lagar mat med mycket fokus på grönsaker och självklart så lokala produkter som möjligt.
– Det är helt sjukt att vissa råvaror skeppas över sjön bara för att krögare sen ska köpa tillbaka dem hit till ett dyrare pris, säger Linus.

Nu under hösten fyller han upp i förråden. Syltar och saftar. Bara i somras sålde de 600 liter saft under egna varumärket Stelors skafferi. Produkter som burkar med picklade päron och hotellets etikett, det är också ett sätt sälja in deras ställe, menar Mysan.

Och så behöver de ha mat att servera under de öppna helgerna fram tills jul. Tanken är att Stelor från och med nu har mer eller mindre öppet året om. På lågsäsong så satsar de på grupper, gästerna måste boka hela hotellet, som totalt har sex olikt inredda rum. Det blir bättre lönsamhet så och det är perfekt för företag på fastlandet som behöver byta miljö.
–Att hålla öppet för att bara hyra ut ett rum går inte. Det blir ju dessutom roligare även för oss om det är fler här, säger Mysan.
–Både jag och Linus gillar ju folk och värdskap. Jag måste tända brasan varje dag för tänk om det kommer någon! Till nyår har vi redan några som bokat middag. Vi tycker faktiskt det är skönt. Först tänkte vi ”Ska vi verkligen hålla öppet?” men nu ser vi fram emot att ha folk här.

För den dagliga driften är duon Wrethagen-Ström beroende av ett starkt nätverk och de nyckelpersoner som de har runtomkring sig. Till exempel Lotta Vahlgren som tar hand om hotellet och Eleonor Alverdal, en klippa i restaurangen. Linus och Mysan insåg tidigt i deras relation att deras jobb var mer en livsstil än ett jobb.
– Om vi ska ses så måste vi jobba. Att bara bo i det här huset hade varit dötråkigt. För oss är det bra att det finns saker att göra hela tiden. Sen måste vi också ha med vår familj överallt också, kanske mer än vad vi tänkt från början. Så nu är Stelor en personlig produkt, snarare än en proffesionaliserad. Jag kan ju inte gå och gömma mig med barnen så fort det kommer gäster, skrattar Mysan.

Löven singlar ner i Stelors trädgård. Att Mysan och Linus blivit ett sådant starkt team som familj och företagare tror de beror mycket på att de förlorat en dotter tillsammans. Sorgen efter Mika som gick bort som nyfödd svetsade dem samman.
– Vi bestämde att det var okej att vara ledsna. Vi blev modigare för varje dag som gick. Vi vågade vara fula och svaga.

Det som på ytan vid första anblick kan verka idylliskt utstuderat är här precis så som det är. År av kunskap inom service som applicerats på Västergarnsk jord.
–Vi vågar vara familj på grund av det. Det här är ingen storytelling som du hittar på Instagram, det här är riktiga livet, fortsätter hon.

Mysan Wrethagen
Gör: Äger och driver restaurang och hotell Stelor tillsammans med maken Linus Ström.
Familj: Linus, barnen Lykke, Loui och nyfödda Tove.
Nyckelfaktor som företagare: ”Ett bra nätverk. Vi hade inte klarat oss om det inte var för alla runtomkring som stöttar och hjälper till och delar sina kunskaper.”