Art in Mint Condition

Emily Fahlén och Asrin Haidaris skapelse Mint är en konsthall, ett ambulerande konstprojekt och en curatorsduo. På en och samma gång.

Curatorduon Mint har curerat Luleås biennal 2018 och 2020, vårutställningen på Konstfack 2019/20 och en retrospektiv utställning med Gunilla-Palmstierna-Weiss på Moderna Museet. Deras egna konsthall hittar vi på Sveavägen 41 i ABF-husets källare. Idén om en egen plattform kom till runt 2012 när Emily Fahlén och Asrin Haidari blev både kollegor och vänner under deras tid på Tensta konsthall. 
Emily: Någonstans där insåg vi att vi kanske kunde åstadkomma bra saker ihop..Vi förenades i en energi av ett starkt intresse för samtidskonsten och en möjlighet att fylla ett tomrum i Stockholms innerstad. Vi saknade en mötesplats med närhet till konsten i en mindre formell stämning och mer spontan inställning till utställning och program. 
Asrin: Och även, givetvis, drevs vi av att visa upp det vi tycker är den mest intressanta konsten..Och vi fick faktiskt ett väldigt fint gensvar på en gång!

ABF-huset öppnade 1961 och var länge en plats för kulturen. Sveagalleriet (1962-92) var ett stort konstgalleri som huserade i källarlokalen i 30 år. Idag producerar Mint utställningar i samma icke-traditionella utställningsrum. Trapphus, passager och korridorer har blivit utrymmen för konsten.
Asrin: Det finns väldigt många bra konsthallar i Stockholms förorter. Jag tänker på just Tensta konsthall, Konsthall C i Hökarängen och Marabouparken i Sundbyberg. I centrum är det svårare iochmed dyra hyror och mer kommersialiserad citykärna.. ABF-huset är för oss en fantastisk plats för en konsthall i city. Det är en mötesplats för alla slags människor, från olika generationer och bakgrunder. Här kan vi både visa konst i förhållande till existerande sammanhang och förhålla oss till platsens egenskaper och historia. 

Mint har under de senaste åren visat flera banbrytande kvinnliga modernistiska målare som varit verksamma under 1900-talets andra hälft, däribland Thea Ekström, Monica Sjöö och Eddie Figge. Genom att använda utställningen som ett fritt format för skapande kan de låta samtida internationella konstnärskap, som inte tidigare presenterats i Sverige, få möta ett äldre konstnärskap som fallit i glömska. De får möta en ny publik, tid och plats. 
Emily: Curatoriskt tycker vi att det är spännande att arbeta platsspecifikt och hur olika miljöer kan få informera det vi gör. Utställningsrummet är aldrig en neutral arena för oss. Utanför vår konsthall har vi gjor utställningar i tidigare fängelser, en evakuerad skola och på ett silvermuseum. Vi försöker tänka genom konsten och låta den styra vägen. Här inkluderar vi även poesi, dans, musik och film.

Inom deras curatoriska praktik växer idéer, tankar och syften fram genom dialoger och diskussioner. I kommande Third Eye Butterfly har de bjudit in en av deras egna favorit-curatorer, Cathrin Mayer. Hon är tidigare curator på KW Institute i Berlin och idag verksam i Graz där hon arbetar med konst som är experimentell, queer och poetisk. Utställningen på Mint konsthall är inspirerad av amerikanska filmskaparen Storm de Hirsch (1912-2000) som betraktas som en av 1960-talets nyckelfigurer på New Yorks avantgardescen. I utställningen har Mayer i sin tur bjudit in unga, internationella konstnärskap som Luzie Meyer (b.1992) och P Staff (b.1987) som reflekterar kring formen av perception och verklighet. 

Det fria, icke-institutionella curatorskapet i Sverige kommer dock inte utan utmaningar. Det är svårt att hitta stöd och projekt som ger tillräckligt för en bra ekonomisk tillvaro. Ett svar på detta är den fackliga föreningen “Svensk curatorförening” som bildades 2021. Dess syfte är att företräda, tillvarata och främja curatorers yrkesmässiga och ekonomiska position. 
Asrin: Mint är vårt hjärteprojekt, ett rum där vi kan få realisera exakt det vi vill, men sen måste vi tjäna våra pengar och det gör vi främst på andra håll som undervisning och småjobb. Samtidigt är Mint inte bara en fysisk plats utan vi arbetar också mobilt med utställningar på andra platser. Till exempel en stor utställning i Malmö som öppnade precis, I staden växer ett fält - 50 konstnärer i Malmö som vi gjort tillsammans med Mats Stjernstedt och Elena Tzotzi som ger en generös inblick i Malmös fria konstliv. 
Emily: Det är synd att det är en sån utmaning ekonomiskt. Det fria konstlivet gör scenen mycket mer spännande och rik, den är faktiskt helt avgörande. Konstnärsdrivna utställningsplatser och självorganiserande konstrum är viktigt. Befinner ni er i Malmö borde ni inte bara se den utställningen, utan även besöka Signal konstcenter. Det är en av Sveriges mest intressanta platser för samtidskonst, som vi beundrar och inspireras av i vårt egna arbete.