Al Pacino jagar övervintrade nazister i Jordan Peele-producerad 70-talsserie.
Öppningsscenen i Hunters är så pajig att jag först är övertygad om att det är en drömsekvens. De grälla färgerna, de överdrivna karaktärerna och den märkliga dialogen — allt är så uppskruvat att det är svårt att tolka som något annat än en feberdröm. Men tji fick jag. Hela Hunters visar sig vara ett sammelsurium av “vad hände precis?”-scener.
Berättelsen om de övervintrade andra världskrigs-nazisterna som infiltrerar USA:s elit i syfte att bygga Det Fjärde Riket känns samtida, även om det utspelar sig på 70-talet. Men att Jordan Peele står med bland producenterna och att Al Pacino spelar en judisk Obi-Wan Kenobi är inte en kvalitetsgarant. För manuset är nedlusat med plothål och huvudkaraktären Jonahs sorg efter sin mördade mormor är så genomuselt gestaltad att det är omöjligt att känna för honom.
Upplägget med ett brokigt gäng judar mördar nazister lånar ogenerat från Inglorious Basterds, en god inspirationskälla om något. Men serien saknar helt Tarantinos förmåga att elevera kitsch. Och utan detta faller Hunters platt.
