Allvarligt talat - någon har seriösa problem med sin verklighetsuppfattning. Johnny Depp får i uppdrag att spela en roll i filmatiseringen av en nöjesfältsattraktion, och plötsligt inbillar han sig att han faktiskt är någon Keith Richards-osande sjöpirat. Långt efter att till och med de allra yngsta tröttnat på Pirates of the Caribbean hyr han alltså in Hal Willner för en andra omgång sjömansvisor sjungna av en mäktig allstar-besättning, och så klämmer han in sig själv - in character som Jack Sparrow - här och var tillsammans med folk som Shane MacGowan, Patti Smith och till och med Pirates-regissören Gore Verbinski.
Å andra sidan är det svårt att låta bli att berusas av frejdigheten i Shenandoah med Tom Waits och nämnde Richards, nästan obehagligt falskskrålande, eller av Iggy Pop tillsammans med A Hawk and A Hacksaw i inte helt politiskt korrekta Asshole Rules the Navy. Andra fylleomfamningar är lika oväntade, till exempel en gruppkram mellan Antony, Joseph Arthur, Foetus och - av alla människor - Kembra Phaler, eller Michael Stipes och Courtney Loves återförening. Bland skådespelarkollegor Tim Robbins och Angelica Houston är Nick Cave, Macy Gray, Todd Rundgren (som - eh - är lite sen på etno-dagis-eurotechno-bollen), Beth Orton, Michael Gyra och Mary Margret O’Hara några av dem som utan fruktan äntrar projektet, med blandade resultat. För med mer än två och en halv timmes speltid finns förstås en del kattguld. Men för den som inte backar för att titta djupt i romtunnan bjuder en seglats med Jack Sparrow och Hal Willner en hel del udda och intressanta förströelser.
