Årets julklappsboxar 4
Veteranetiketten Cherry Red fortsätter envetet att respektfullt och noggrant återutge artister som aldrig bedömts ha den största kommersiella potentialen. Under 2016 har man dessutom satsat på tematiska och omfattande samlingar. Fyra stycken närmast oumbärliga utgåvor har de hunnit under året, och viktigast av dem alla är Close to the Noise Floor – Formative UK Electronica 1975-1984.
Som titeln beskriver speglar speglar den en central era i den brittiska elektroniska musikens historia i Storbritannien. Över fyra exemplariskt sammanställda skivor utforskar samlingen på ett metodiskt sätt en period som utgör grunden för den fortsatta utvecklingen fram till idag av landets elektroniska musik, och förvisso en stor del av övrig samtida musik.
Den tidiga elektroniska musiken uppfattades som en del av punkvågen i slutet av sjuttiotalet, och det fanns flera bidragande faktorer. Synthen hade funnits länge, men i mitten av sjuttiotalet lanserades enklare och avsevärt billigare synthar på bred fort. Det blev lika billigt att köpa en synth som en gitarr, och för den som omhuldande (eller av självbevarelsedrift bekände sig till) punkens ideal om att det var oviktigt att kunna spela innebar synthen att det faktiskt lät bättre med musik från taffligt hanterade synthar och trummaskiner än dito elgitarrer och trummor.
Med över 60 konstellationer och låtar hinner den här samlingen börja där och dessutom dokumentera såväl de mer experimentella dimensionerna av genren som de popigare, och den spridningen innebär också att det trots omfattningen aldrig upplevs utmattande att lyssna.
Det popigare och listorienterare representeras av artister som Blancmange, John Foxx och Orchestral Manoeuvres in the Dark. Men även avsevärt mindre erkända namn som Spöön Fazer bjuder goda exempel på den sortens synthpop, och hos Gerry and the Holograms hittade sannolikt New Order förlagan till Blue Monday.
The Human League tillhörde med med sina tidiga singlar experimentalisterna lika uppenbart som de med sina senare singlar bekände sig till popkategorin. Deras Being Boiled är förstås den här samlingens absoluta diamant, som den skulle vara på precis vilken samling som helst.
Varianter av industrivågen är också rikligt representerad, med Throbbing Gristle och Chris and Cosey i spetsen och Portion Control bland de därpå följande. O Yuki Conjugate med sin Disco Song låter som subtil 23 Skidoo och är en nyupptäckt favorit, och Heaven 17:s experimentella inkarnation British Electric Foundation verkar i samma territorier.
De tidstypiska Dada-möter-Burroughs-collagen - långt innan sampling existerade - finns här, rygg mot rygg med absurditeter från Blah Blah Blah och en The Residents-ljudande Do Ya Think I'm Sexy-cover från British Standard Unit.
Med sådana mängder obskyrt material är det inte för alla, givetvis, precis som de ursprungliga utgåvorna oftare nådde nya lyssnare via en omfattande kassettbytarkultur än via masspublikens kanaler. För den här anmälaren är en del av de instrumentala elektroniska ambient-experimenten longörer, men i sin kontext av extrem elektronisk folkbildning har även de sin givna plats. Lyssna och lär!
Tre andra givna Cherry Red-samlingar från 2016
Still in a Dream; A Story of Shoegaze (Cherry Red/Border)
C87 (Cherry Red/Border)
Sharon Signs To Cherry Red – Independent Women 1979-1985 (Cherry Red/Border)
