Ända sedan de första gången hörde Scary Monsters (and Super Creeps) 1980 har The Psychedelic Furs konsekvent bockat av alla de rätta rutorna, och även om det gått tre decennier sedan sist tänker de inte avvika från det på sitt första album sedan återföreningen år 2000. Här finns alltså fullt av
- dramatik och teatraliskt utspel mitt emellan postpunk och pop, i luftiga stora arrangemang
- teatral och övertygade sång med ärkebrittiskt uttal och ordval,
- Synclavier, eko, golvpukor och saxofonsolon.
Men till skillnad från 95% av de kollegor från samma era som antingen envist hänger fast med naglarna vid sin historia eller värre försöker modernisera sig utan fingertoppskänsla är Made of Rain inte bara en angelägenhet för de mest konservativa följarna. Det är i högsta grad ett dagsaktuellt och strålande album, som borde vara en angelägenhet för en betydligt större publik än det.
Det kan bero på att The Psychedelic Furs fortfarande har en passion för det de gör, inte bara en vilja att dryga ut pensionen. Det kan också bero på att inte bara bandet utan märkvärdigare Richard Butlers sång låter lika vital och övertygade som under bandets peak.
Det kan bero på att tiden hunnit ikapp The Psychedelic Furs så att de inte alls låter retro 2020 utan högst aktuella.
Inte minst kan det bero på att Richard Butler och hans bror Tim här helt enkelt har skrivit en uppsättning låtar lika övertygande som då. Sorgligt vackra Hide The Medicine påminner om hur mycket The National hämtat från The Psychedelic Furs, och No One, The Boy That Inventented Rock’n’roll och fräsande cyniska Come All Ye Faithful är tre av ett ytterligare stort antal strålande låtar.
Dessutom är detaljerna lika delikata. Initierade fans får små intrikata blinkningar till historien, som ett repriserat Dumb Waiters-”honestly” i Don’t Believe, och You”ll Be Mine rymmer en violin lyft direkt från The Velvet Underground och en oboe på samma sätt lånad från Roxy Music. Gitarren i Wrong Train - en av skivans allra mäktigaste dystopier - hade kunnat vara Robert Fripp i en Berlinstudio 1976 (här finns också skivans smartaste textrad, när Butler bland alla felval i livet konstaterar att inte bara hans hustru hatar honom, det gör hennes pojkvän också).
Den här sortens comebacker närmar sig den kloke med mycket stor försiktighet. Men den som vågar pröva Made of Rain kommer inte att ångra sig. Faktum är att det mycket väl kan vara ett av The Psychedelic Furs tre bästa album, och med tanke på konkurrensen är det en rent osannolik bedrift.
