Det skotska bandet påminner om ljummen mjölk. På sitt elfte album är musiken lika melankolisk och poppig som alltid. Skillnaden är att basisten och låtskrivaren Gerard Love saknas, då han har hoppat av Teenage Fanclub.
Genom åren har Gerard Love gett oss många bra låtar, men trots det har separationen inte smittat av sig varken på text eller musik. Endless Arcade är bandets traditionella röra av gitarrer, pop och depp-uppmuntrande texter.
Teenage Fanclub brukar normalt sett sjunga om kärlek, ångest och hoppet om ljusare tider. Så är även fallet på nya plattan, men ytterligare ett tema som har fått stort utrymme är åldrandet.
Herrarna är ju knappast i tonåren länge (trots deras bandnamn), vilket de verkar ha kommit till acceptan. Bland annat är huvudspåret Endless Arcade en berättelse om livet som tickar på. En annan detalj är att keyboarden även fått mer utrymme, vars elektroniska stämma bidrar till en känsla av ungdomlig entusiasm.
Sammanfattningsvis har Teenage Fanclub testat nya spår på sitt senaste album. Dock är de aldrig så pass utstickande eller utsvävande att musiken lyckas lämna avtryck. På det stora hela är det ungefär samma sound och samma berättelser som på tidigare verk. För somliga räcker det, då gitarrpopen är bra som den är. Andra är nog besvikna över att det inte blev något mer än så. Jag tillhör den sistnämnda gruppen.
