De senaste åren har det bland svenska artister blivit allt mer acceptabelt att hylla, eller åtminstone betrakta, sin hemort, istället för att som brukligt vända blicken utomlands. Numera väljer nästa alla svenska house- och technoproducenter att ge sina låtar svenska titlar - ju mer kryptiska desto bättre. Det är alltid lika kul att läsa en amerikansk eller engelsk musiktidning som förklarar att [I]Grillfest vid Sörtutt strand[/I] är månadens bästa housetolva. När Jesper Dahlbäck, The Persuader, samlar sitt bästa material från det gångna årets tolvor på stockholmsetiketten Svek, samt en del nya låtar, känns det därför helt logiskt att döpa albumet till [I]Stockholm[/I]. Som boende i huvudstaden är det lätt att fundera lite för mycket på varför en viss låt på skivan heter [I]Vasastaden[/I] och en annan [I]Kungsbron[/I] - men jag tvivlar på att låtarna nödvändigtvis ska ses som tolkningar av dessa specifika platser. Antagligen heter de bara så för att Jesper tyckte att det lät coolt. Jag har tidigare tyckt bäst om Jespers låtar då de är lite funkigare, lite närmare dansgolvet än vad det mesta på Svek varit det senaste året, och föredrar därför de mer discoflörtande låtarna, som den djupa [I]Mosebacke" och dubdiscon i [I]Södermalm[/I], framför de långsammare, Carl Craig-aktiga kompostionerna, som [I]Kungsholmen[/I]. Större delen av [I]Stockholm[/I] är renodlad walkman-house, men Jesper lyckas undvika den ihåliga stämning som brukar infinna sig när houseproducenter ska göra musik för sinnet istället för att fokusera på fötterna. [I]Stockholm[/I] ansluter sig istället stolt till det deephouse-mikrokosmos där Herberts debutalbum fortfarande sitter på tronen. Vill man dansa till Jesper kan man ju alltid lyssna på hans skivor med Thomas Chrome.
Skivbolag:
Artist:
