Hur ska man åldras som hipsterartist? Som sångare i The Beta Band – löjligt mycket rätt i tiden när de i slutet av 90-talet blandade folkrock med triphoprytmer och eleganta samplingar – var Steve Mason dömd att bli en sorglig föredetting i 00-talet. Men när han närmade sig 40 insåg han att det inte duger att leka med ironiska beats och kryptiska texter. Han tog sig i kragen och skrev ett gäng raka poplåtar, lika uppriktiga som ångestfyllda, som resulterade i det fina soloalbumet Boys Outside, det första som han vågade släppa i eget namn. Uppföljaren är en mindre personlig och mer politisk historia, och soundmässigt mer spretig, med inslag av allt från dub till rap. Den depressionsförföljde Mason tycks ha blivit stärkt av framgångarna med förra skivan, och prövar lite vad som faller honom in. Det är både bra och dåligt, men hans sångröst är så stark som en indiesångröst kan bli. Och A Lot of Love är en superb poplåt.
