Since

13:38 31 May 2000
Första gången jag hörde Richard Buckners [I]Devotion & Doubt[/I] var jag för otålig -- och gav aldrig albumets extrema lågmäldhet tillräckligt många chanser, utan gav bort den med en knippe andra ratade recensionsalbum till en bekant. I dag, sedan jag insett vad jag missade och köpt den en andra gång, tillsammans med hans debutalbum, [I]Bloomed[/I], förstår jag inte hur jag kunde undgå att fängslas från första stund. Men så är det nog med den här mannen: han kräver tid och tålamod, men ge honom det och ni får mångfalt tillbaka. [I]Since[/I] är dock inte lika andlöst avvaktande musikaliskt som [I]Devotion & Doubt[/I]. Spår som [I]Jewelbomb[/I] och [I]Coursed[/I] låter snarare som de första smakproven från Son Volts kommande album. Buckner har till och med samma sätt att snäsa till orden som Jay Farrar, i precis den stund då all energi hos bandet får fritt spelrum, i ett kort utbrott, före nästa korta paus. Det är modern countryrock när den är som allra, allra bäst, med en kraft i rösten och orden som få andra sångare i dag ens är i närheten av. Han har den plågade skönheten hos Nick Drake, men även den undertryckta energin hos J Mascis -- och formar allt detta till en musik som är brinnande intensiv rakt igenom. Vill ni höra den i koncentrat så lyssna på [I]Brief & Boundless[/I]: den är 1.35 lång, innehåller det vildaste pedal steel-solo jag hört och slutar mitt i ett andetag. Stor amerikansk musik, inget annat.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner