Pere Ubu — 20 Years in a Montana Missile Silo

Patrik Forshage 00:00 4 Oct 2017

När David Thomas startade Pere Ubu 1975 var punken fortfarande en odefinierad genre, och även om bandet från Cleveland egentligen kanske var lite för konstnärligt fokuserade för genren redan från början kom de att ingå i definitionen av punk. Sedan dess har de fortsatt utveckla sin rock på ett sätt som gör att saknaden efter Captain Beefheart and The Magic Band aldrig behövt bli bedövande.

På bandets sextonde album, ursprungligen med den självklara arbetstiteln Bruce Springsteen is an Asshole, ylar han mer engagerat än på länge över en aptitretande och dynamisk mix an fritänkande jazz, elektriskt sprakande blues, elektroniskt experimenterande kraut, intensiv konstmusik och i Monkey Bizness till intensiv bluespunk mitt emellan Cortex och Gun Club. I den långsamma Walking Again hummar, klagar och gnolar David Thomas sig igenom långa suggestiva passanger, och på köpet slänger Pere Ubu dessutom in en träskversion av James Gangs Funk 49. Det borde rimligen vara omöjligt att skapa en helhet av alltihop, men Pere Ubu har en unik förmåga att kombinera sådana komponenter till sitt speciella avantgardista uttryck, och här gör de det mer övertygande än på decennier.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Abramis Brama - Tusen år

Abramis Bramas naturliga läge är i den svenska lyriken. Den kanske inte alltid har en naturligt följsam ton som örat är van vid, men det speglar sig också i deras djupt rotade 70-talsinfluerade musik. Denna proggrock skickar dig tillbaka till grundandet av band som Kaipa och November, även om du också hör mycket modern stonerrock i den. På Tusen år har braxfanatikerna dessutom dragit upp progginfluenserna från den något mer blueshårdrockiga Enkel biljett som osade mer Black Sabbath.

Mouse on Mars – Dimensional People

Den här tyska duon brukar göra ganska knastrig, krautig och experimentell electro, med många gästmusiker. Det soundet återfinns även här, men nu dessutom med inslag av Panda Bears bodypop, en marockansk basar och The Very Best. Det är fortfarande spretigt och bitvis knappt fullständiga låtar, men den lite mer lättillgängliga ljudbilden är välkommen.

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!