Det var kärlek vid första öronkastet när Parquet Courts nådde ut med Light Up Gold förra året. Inte nog med att det var en skiva full av samma sävligt intelligenta skrammel med punkattityd som förr gjorde band som The Feelies och Yo La Tengo så älskvärda. Dessutom såg Brooklynbandet till att både hålla intresset uppe både med en snar EP och med lite svårtillgängligt krånglande med bandnamnets stavning.
Sunbathing Animal gör oss inte besvikna. På höjdpunkten Instant Disassembly excellerar Andrew Savage i förmågan att låta både självsäker och slacker-släpig, medan arrogansen i tonen i Raw Milk tangerar självaste Lou Reed i sin mest asociala Velvet Underground-period. Men de har andra sidor dessutom. Duckin and Dodgin är i nivå med några av The Gun Clubs bästa låtar i fråga om desperation och energisk attack, och titelspåret går i vansinnestempo i hela fyra minuter, vilket måste vara någon slags rekord för en sådan urladdning. När det så dyker upp två extra ackord i låtens brejk är det snarast en onödig utsvävning i relation till det enda perfekta ackord som dittills så effektivt utgjort låten.
Sådana excesser unnade de sig mera sällan tidigare, men det finns ingen anledning till oro. Spåret som Parquet Courts slagit in på följer de konsekvent, och det kommer att ge riklig utdelning i poplarm under lång tid framöver.
