Att Queensrÿche till slut blev två olika band med olika namn var tur. Geoff Tate fortsätter nämligen på det spåret han tog Queensrÿche under 2000-talet, längre och längre bort från deras arv och in i en proggigt ofokuserad värld. Med ett experimentellt material som oftast drar mot lägre tempon, så upplevs detta knappt i som Queensrÿche-material längre, det är Geoff Tate. De stunder som väcker minnen från det tidigare bandet är toner som härstammar från det ganska oinspirerade 90-talet. Jag applåderar experimentlustan, men för det mesta är detta alltför tråkigt och passé för att engagera mig.
Skivbolag:
Artist:
