Det är synd att bara huvudet syns i betyget. För även om munnen endast småflinar lite belåtet, så dansar resten av kroppen. Creeps comeback-repris, tre år efter förra försöket, är inget för den logiskt resonerande kritikerhjärnan, men rätt kul om man slutar bry sig om detaljersom...bristen på bra låtar och sådant. Mr Freedom now! hämtar sin titel från den avslutande minutens ofullbordade riffande på Seriouslessness och det är knappast någon slump. Hela plattan är ett enda stort kliv tillbaka till det vägskäl där de valde fel den gången. Den försöker inte vara hip och hitfylld, utan bara lös och lekfull,på ett sätt som Seriouslessness bara gav sken av att vara.
Det här är mer av det Creeps vi en gång lärde oss att älska - före detstora genombrottet. Tänk er andra albumet Now dig this! med fördubblad energi och hälften så mycket eftertanke, så är ni rätt nära. Låtarna heter saker som This, That, Itch ya! och Grossmotherfucker och Robert Jeline kägnar sig mer åt rappa rytmiska rim och flipprig scatsång än åt att sjunga något vettigt. Som en febrig blandning av Zappa och Zack de la Rochafrustar han nonsensfraser framför ett band som verkar ha ställt klockan mellan Meters, Rare Earth och Young Rascals, i ett funkigt, vilt garageparty som egentligen inte har på en könlös, tillplattad skiva att göra. Hans Ingemansson leker med Hammondriffen som i gamla goda tider, Jelinek sjunger en samba från helvetet och det är flamsigt, fräckt och ihögsta grad oseriöst. Jag gillar det.
Skivbolag:
Artist:
