Mercury Rev

Patrik Forshage 15:25 1 Feb 2005
Länge leve cement, betong och asfalt. Förbanna naturen. Den är obekväm och i vägen, och den får vanligtvis sunda människor att börja svamla om hästar, löv och annat irrelevant. Nu har den lyckats förvandla en gång så urbana Mercury Rev till flummiga naturromantiker. Under nio månader isolerade bandet sig i en liten stuga i Catskill Mountains. Omgivningen var naturskön, distraktionerna få, och sjöutsikt och skogspromenader ledde till de musikaliska experiment som nu har kommit att bli [I]The Secret Migration[/I]. Över svävande och märkligt konturlösa stycken, ofta med symfoniska ambitioner, tjatar Jonathan Donahue med sin drömska röst om träd, gräs och stenar, och hänförs av årstidsväxlingar tills det blir rent outhärdligt. [I]In the Wilderness[/I], [I]Black Forest (Lorelei)[/I], [I]Across Yer Ocean[/I], jag kan fortsätta hur länge som helst, och det är bara låttitlarna. Man får lust att åka dit med en motorsåg, för när Mercury Rev någon gång sparkar av sig sina Graningekängor, som om civilisationen ändå har ett visst grepp om dem, är det inte illa alls. Men sen öppnar någon ett fönster och släpper in barrdoften igen, och då är det kört. Mercury Rev har haft för mycket tid och för lite att göra. Det är väldokumenterat att sånt kan få Cumulus nimbus att verka intressant.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner