Bear Quartet har inte lagt ned, och Mattias Alkberg har inte hoppat av. Det är inte därför han startat punkband. Inte heller behöver han få utlopp för "andra sidor av sin kreativitet", för vad skulle inte rymmas inom Bear Quartet? Det är inte därför han startat punkband. Han är varken kängpunkromantiker eller i medelålderskris med nostalgiska minnen från den svenska musikrörelsepunken. Det är inte därför han startat punkband. Mattias Alkberg har startat punkband för att det är kul, och för att kunna vara spontan och lira när han har lust, trots att det inte finns så många Bear Quartet-medlemmar kvar hemma i Luleå. Det är attityd. Det är punk.
Mattias Alkberg och hans tre gamla polare, varav två var med i Mary-Go-Round där en viss Jari Happalainen trummade, kallade sitt band en massa grejor innan de fastnade för Mattias Alkberg BD, men eftersom han har alldeles rätt i att vi rätt mycket skiter
i vad och varför - det är punk - konstaterar vi bara att de hette Mattias Alkberg Tre när slammersingeln [I]Sundbyberg[/I] kom för något år sedan. Upplagan på 500 ex räckte inte för att tillfredsställa intresset mer än på Mjölkudden, och Sumpans oppositionsråd behövde inte gå ut i media för att försvara sin kommun. Räkna med att Hans-Erik Malmros kommer att göra det när låten repriseras på [I]Tunaskolan[/I] dock, särskilt som Mattias Alkberg med stor entusiasm dessutom hoppar på moderater, enligt fin gammal punktradition från Rävjunk och KSMB. Det är punk.
Men precis som provinsiella föregångare som Kommissarie Roy eller Traste & Superstararna, två förpliktigande liknelser men inga överord, är det viktiga för Mattias Alkberg att ha kul och veva vilt, oberoende av vem som står i vägen. Han bråkar mer för att det är kul att vara kontroversiell än för att han är arg på något särskilt, och armbågar lika gärna vänsterteoretiker. "Va bra att du är arg som fan/.../jag tror du törs, även om du inte läst Marx eller Dennis Lyxsén", skaldar han i Don Quixote. Det är punk.
Singeln [I]Fyllskalle[/I] är en framtida punkklassiker, men att göra covers av gamla punkklassiker, som tolkningen av Liket Levers [I]Levande begravd[/I], är däremot inte rätt eller punk, det är bara fel och nostalgi. Å andra sidan är det ju jättemycket punk att göra fel och tvärtom, och dessutom är det en både kul och fantastisk version.
Så det är också punk. Men inte kängpunk. Tack och lov.
Skivbolag:
Artist:
