Ingen musiker låter känslolivet styra över sin kreativitet som Mark Olson. I Jayhawks briljerade han tack vare sin innerliga vänrelation till Gary Louris, men när Victoria Williams tog plats i hans liv fanns inte utrymme för något annat vare sig privat eller professionellt. Nu är det norska Ingunn Ringvold som är hans allt, och det måste förstås manifesteras i en kärleksdeklaration till skiva, så intim att den alltsom oftast slår över i det privata. Här är det Inspiration med stort I som styr, och om det innebär att tekniken blir lidande tycker Mark Olson är det ett billigt pris att betala. Alltså består Good-bye Lizelle av parets spartanska fältinspelningar från stugor och nationalparker i tre världsdelar, den ena mer hippiesalig än den andra. En och annan liten detalj minner om vilken fantastisk låtskrivare Mark Olson kan vara, men de är så djupt begravda att man måste lyssna oerhört intensivt för att hitta dem. Så intensivt orkar bara hans käresta lyssna, under förutsättning att hon verkligen älskar honom.
