Såklart att du drömmer om lim ibland, Luke Haines, du som ensam bär på hemligheten om effekterna av Storbritanniens hemliga plan för göra slut på efterkrigstidens kapplöpning om Europa. Bara du känner till det nära nog fullbordade arbetet med bespruta Tyskland med tio ton experimentellt lim i slutet av 1940-talet, och också det faktum att planen aldrig sattes i verket eftersom lastbilarna på väg mot RAF-flygplatsen utanför London körde i diket med allt lim, måhända som en följd av sabotage.
Luke Haines vet allt, också om de hemska följderna som drabbade den brittiska byn där limmet hamnade. Likt en rättrådig Janne Josefsson är hans beredd att göra en temaskiva som berättar allt om följderna av den nedtystade skandalen. Därför får vi nu hela historien om vardagen i ett samhälle i modelljärnvägsstorlek, där de muterade minimänniskorna konstant jagar sex och där vardagen i övrigt handlar om nattliga räder mot en tidningskiosk i Shepherds Bush.
Det musikaliska är påfallande underordnat berättandet. Det stannar vid lite pliktskyldigt folkmusikklinkande som fond till berättandet, och det finns knappast tillstymmelse till melodi någonstans på skivan. Luke Haines brukar bara noggrannare med den dimensionen, men här verkar han ha dragits iväg med sin dråpliga historia. Det förtar en del av det som brukar göra hans temaalbum så engagerande.
