Det har sagts att han är Sveriges Lil' Bow Wow, inget kunde vara mer fel. 15-årige Lilleman är snarare Sveriges svar på Ken. Åtminstone om man börjat få uppfattningen att Ken inte alltid är på samma planet som vi andra. Precis som hos honom finns det en självklarhet och en rå energi i Lilleman som inte går att komma undan. Och han gillar Ja Rule lika mycket som jag gör.
Daniel Cvetkovic hängde i Lindängen (L.Ä, baby!) med grymma gruppen Advance Patrol tillräckligt länge för att få sitt artistnamn. Nu gör han glimrande modern hiphop tillsammans med sitt crew El Shaddai.
Jag tycker verkligen om Kevin Washingtons produktion. Som bäst låter det som om Irv Gotti flyttat till Malmö för att göra Billboard-ettor.
Lilleman själv har inte det bästa flytet i Sverige, det skall sägas. Och en del av hans rim är minst sagt obekväma. Men i låtar som [I]Visa vad du kan[/I], [I]Vem tror du att du är?[/I] och [I]Tonårstankar[/I] är hans hårda, brutna invandrarskånska allt jag behöver. Kärleksförklaringen [I]Prinsessan Madeleine[/I] är däremot lite svår att smälta. Fast vad skall man säga, jag antar att varje thug behöver en kvinna.
Lillemans bästa låt [I]Oh Mamma[/I] är tyvärr inte med. Med mysig Alexander O'Neal-sampling och kärleksfylld text är det en av de finaste låtarna om den viktigaste kvinnan i våra liv som gjorts i det här landet. Jag antar att den får sälla sig till de stora osläppta svenska hiphoplåtarna 2001 tillsammans med Kens [I]Dissen[/I] och Ayos [I]Det svider[/I].
Lillemans debut har ändå tillräckligt många spår för att göra allt snack om "liten plutt" och "skivbolagsprodukt" idiotiskt. "Det här är bara början på något nytt som kommer att bli stort" säger Lilleman i introt till sin skiva. Jag hoppas verkligen det.
Skivbolag:
Artist:
