Hearts Hearts - Young

Christoffer Reichenberg 00:00 11 Dec 2015

Det är ny dag, och du är ändå uppe. Lätt frusen i dunklet som är en tidig morgon under halvåret som knappt bjuder på en handfull soltimmar. Du höjer volymen lite till, som en musikalisk värmekudde i lokaltrafiken. 

Där och då är det ett perfekt tillfälle att lyssna på Hearts Hearts. Det österrikiska bandet som blev handplockat att släppa sin debut på det lilla skivbolaget Tomlab ifrån Köln, kända för sin fingertoppskänsla. 

Kontaktytorna med en uppsjö andra samtida indieakter som gör smygande suggestiv pop är många, men Hearts Hearts lyckas genom hela albumet få sina låtar att särskilja sig och kännas egna. 

Bandet formades i ett kloster vilket den dåvarande duon hade hyrt för att spela in ny musik. Det resulterade i att producenten blev en permanent del av bandet och sedan att ytterligare en vän tog plats. Kanske är det just inslaget av en meditativ miljö i form av klostret som har skapat den trovärdiga kontemplativa och vackra känslan i Hearts Hearts debut.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Mark Lanegan Band - Somebody’s Knocking

Att Mark Lanegan som få andra klarar att fånga essensen hos både Nick Cave och Iggy Pop vet vi sedan länge, och här är det mörkt och hotfullt som sig bör, med lager av gitarrer, mullrande pukor och tung elektronik. Det är mäktigt, suggestivt och… lite förutsägbart, va?

Berhana – Han

Berhana har lyckats hålla sin skimrande r’n’b under radarn sedan han debuterade med sin självbetitlade EP 2016. När Donald Glover, även kallad Childish Gambino, använde låten Gray Luh i serien Atlanta blev uppmärksamheten dock påtaglig. På debutalbumet Han lyckas Berhana inte bara presentera r’n’b som injekterats med psykedeliska och funkiga influenser. Hans bakgrund som manusförfattare bidrar förmodligen också till albumets konceptuella inramning som är minst sagt filmisk.  

Battles – Juice B Crypts

Juice B Crypts är den mest stressframkallande skiva jag har lyssnat på i år. Soundet består genomgående av gälla, osammanhängande och disharmoniska ljudeffekter från något oerhört enerverande datorspel i höghastighet eller, jag vet inte, Skrillex? Låtarna är i stor utsträckning helt olyssningsbara och för att vara helt ärlig så blev jag tvungen att hoppa över delar av vissa spår på grund av oljudsframkallad ångest.