Dubbelrecension med Grand Duchy - Petits Fours
Två gifta par får samtidigt på varsitt håll för sig att spela 80-talspop - ursäkta om vi anar en trend här. Men varken Handsome Furs eller Grand Duchy ror sina ambitioner ens i i närheten av land, och det tackar vi för. Med Big Brother-texter och Alexei Perrys elektroniska rytmer likt tidiga Cabaret Voltaire kommer Handsome Furs närmast, men Dan Bueckner spröda spruckna gitarrer och smarta låtar gör det till något mycket större och bättre än bara en travesti eller ett electroexperiment. Även Black Francis och hans äkta hälft i Grand Duchy upptäcker snabbt att 80-talskostymen är för trång, och hamnar tack vare hans distinkta melodier och vassa gitarr, för att inte tala om Violet Clarks röstmässiga likheter med Kim Deal, istället väldigt nära Pixies popigare stunder, och det är förstås förträffligt.
