Erik De Vahl är brevbäraren från Kramfors som under 00-talet etablerade sig med popharmonier så lågmälda att de nästan viskades fram. Musiken nådde kanske sin största lilla publik med hjälp av legendariska labeln Service och tongivande recensentfarbröders gillande. I början av 10-talet var det tyst ett tag, tills De Vahl under förra året släppte sina två bästa fullängdsalbum hittills. Som om det inte vore produktivt nog, så skänker han nu iväg mixtapet Riches for the Poor. Under drygt tjugo själfulla minuter väver han in åtta nyskrivna låtar, verk så färska att de fortfarande bär arbetstitlar. Mixen rör sig från något så unikt som politisk framtidstro till hypnotiska melodier, via honungslent wailande, akustiskt plock och innerligt historieberättande. Det är oerhört fint, och gratis.
