Eric Palmqwist - En halv gris kan inte gå

Tina Rosenfink 00:00 1 Feb 2019

Trettio sekunder in på öppningsspåret Idiot tänker jag att Eric Palmqwist låter som en svensk version av Noah and The Whale. Sedan läser jag skivbolagets inforuta upptäcker att han har delat scen med just Noah and The Whale. Den här likheten är till Palmqwists fördel, det är bekant pop som vi känner oss bekväma med.

Musiken är vacker och lättsam, texterna sjunger däremot om någonting helt annat. På ett modigt och ärligt vis berättar Palmqwist om sitt före detta missbruk, om att bo i en husvagn och om parallellerna mellan hans eget liv och filmen Eternal sunshine of a spotless mind. Utan att jämföra med Avantgardet, delar Eric Palmqwist och Avantgardets sångare Rasmus Arvidsson liknande livsöden.

Och visst kan det vara lite tröttsamt och uttjatat att höra om mäns missbruk och kärlek till knark, men det gör mig inte så mycket. Jag har trots allt vuxit upp med Pete Doherty som flickidol.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Ladytron – Ladytron

Det har gått åtta år sedan Ladytron släppte sin senaste skiva, men det är ännu längre sedan de kändes relevanta och intressanta. De hade några bra år i början av 2000-talet, med album som 604 och Light & Magic, men därefter har de successivt skalat av syntlagren och istället rört sig mot softrocken och shoegazen. Det är möjligt att de med den här självbetitlade skivan vill markera något slags omstart eller nystart, men jag hoppas att Ladytron bara är peaken på en ganska tråkig fas och att de framöver kommer att ägna sig åt det digitala igen.

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!