Dee Dee Pennys tredje album är så insmickrande att det nästan är generande. ”You’ve got Rimbaud eyes”, sjunger hon vänt i den banalaste popmelodi över ett arketypiskt gotharrangemang hämtat direkt från First and Last and Always. I sin förflyttning från indiescenens utkant i riktning mot mittfårans poprock snor hon vartenda knep ur Blondies popbok, och använder till och med det bandets gamla demonproducent Richard Gottherer, som annars inte hörts av sedan mitten av 80-talet. Tillsammans med honom och med Raveonettes-Sune Rose Wagner har hon åstadkommit ett charmerande gitarrsprakande popalbum fullt värdigt Debbie Harry och Chrissie Hynde, en annan förebild hon på flera ställen tangerar.