Titeln på Jazzy Jeff and The Fresh Princes [I]He's the DJ, I'm the Rapper[/I] är ett av hiphoppens många fåfänga försök att få folk att förstå att discjockeyn var av minst lika stor betydelse som rapparen. I just den här konstellationen hette discjockeyn Jazzy Jeff. Det var han som stod längst bak på scen och utvecklade banbrytande scratchtekniker i skuggan av den betydligt mer iögonfallande frontmannen och lustigkurren (idag även filmstjärnan) Will Smith som pratsjöng om tjejer som var trubbel och föräldrar som inget förstod.
Och nej, duons största ögonblick var inte [I]Summertime[/I]. Viktigare ändå var när pellejönsen Will Smith höll snattran och lät Jazzy Jeffs skivspelare gnistra, taktmixa och flexa i episka [I]A Touch of Jazz[/I] - ett enda stycke som summerar Jazzy Jeffs musikaliska influenser och tillika en lika tung hörnsten i instrumental hiphop som [I]Planet Rock[/I].
Jazzy Jeff valde logiskt nog också namnet A Touch of Jazz till sitt eget produktionsbolag. Efter åtskilliga år av lagom halvkändisskap som producent blev han uppringd av engelsmännen bakom serien The Beat Generation, där gamla och nya producenthjältar får välja att göra vad de vill över en hel skiva.
Här finns två av Jazzy Jeffs sessioner med J-Live - rapparen som gör mer med sin röst än någon du hör på radio. Här finns Stan Getz-guran som du senast hörde på Pharcydes [I]Runnin[/I] som ackompanjemang åt soulmannen Raheim. [I]How I Do[/I] med Shawn Stockman från gruppen Boyz II Men är en instant evergreen så god
som någon. Förutom produktionernas stilfulla touch av jazz är det intensiva och taktfasta scratchandet under refrängerna ett sällan skådat inslag i majoriteten av den hiphop som väller ut på marknaden.
Skivbolag:
Artist:
