Outgrundliga äro Guds vägar. Genom Dionne Warwick riktar Han sig till var och en som inte kan fördra Mavis Staples svavelosande rättvisepredikningar utan vill ha Ordet utan störande provokationer. Jesus själv må ha slagit sig ner med tiggare och tjuvar, men Dionne väljer den breda vägen och sjunger gospel varsamt inlindad i storslagna stråkarrangemang till de redan rättfärdiga. Om det nu absolut måste svänga någonstans är 80-talsarrangemang och synthbas så långt hon kan sträcka sig, och det når inte på långa vägar till mitt hjärta.