För tolv år sedan överraskade Dimbodius med en skinande liten depp-popig debut-EP, och fyra år senare släppte han sitt debutalbum While We Fall. När han nu sent omsider är tillbaka har hela världen förändrats, men Dimbodius är sig lik. Nu som då färgar hans tonårshjältar påtagligt av sig, i synnerhet Robert Smith, och nu som då gör det inget alls eftersom Dimbodius är fullständigt övertygande i sin egen variant av gothpopen. Med en utomstående producent för första gången, Anders Dahlbäck, är hans sound mer distinkt, och med kollegor som Nina Kinert närvarande får musiken en bredd som inte fanns där förr. Lägg till det ett av årets elegantare (och mest pretentiösa) omslag i form av en diktbok och konstatera att Dimbodius med Sisyphus Surrender är tillbaka på toppen av berget. Vi hoppas att det inte dröjer lika länge innan han orkar dit upp än en gång.
