Craig David

11:12 4 Sep 2000
En vän rekommenderade mig nyligen, i ett försök att muntra upp en låg dag, en Jackie Wilson-låt med motiveringen "jag är kär i den låten - vill bara skratta och dansa när jag hör den". Det är det bästa betyg en låt kan få. Ganska många gamla soullåtar väcker den känslan - en bubblande glädje som gör att man fån-ler för sig själv och dansar rundor i sin ensamhet. Det är däremot mer sällsynt att nya låtar gör samma sak. Åtminstone för mig. Craig Davids [I]Fill Me In[/I] lyckades. Ingen låt har gått lika mycket på repeat hemma hos mig de senaste månaderna. Ingen låt har fått mig att le ett busigt smygleende rakt ut i tomma intet lika många gånger. Första mötet med Craig Davids uppspeedade r'n'b, på gränsen till two step, öppnade en helt ny värld. Det känns som om kombinationen garage/jungle/r'n'b - som väl kan beskriva two step - är fulländad. De snabba takterna mixat med len, snubblande sång gör att det rycker i dansnerven, samtidigt som det aldrig blir jobbigt att sitta still och lyssna. Aldrig för påträngande som viss dansmusik kan bli. Det blir bara kul. Craig David är den engelska r'n'b-scenens underbarn. Nitton år gammal har han hunnit ha två listettor i England med [I]Fill Me In[/I] och [I]7 Days[/I], flörtat lite lätt med two step-scenens hitmakare nummer ett Artful Dodger, på ett par av deras låtar, och nu spelat in sitt eget debutalbum. Som är det mest spännande som kommit ur r'n'b-genren på länge. Trots att [I]Fill Me In[/I] fortfarande får rankas som plattans bästa spår, finns det ingen låt på [I]Born To Do It[/I] som är dålig. Inga lågvattenmärken. Och det är inte ofta det händer. Höjdpunkter finns det däremot, mängder av dem. [I]Booty Man[/I] är lite lugnare, lite lenare än [I]Fill Me In[/I], men med nästan lika hög svängfaktor. De långsammare låtarna, som [I]7 Days[/I], [I]Rendezvouz[/I] och [I]Walking Away[/I], är som balsam för själen och [I]Time To Party[/I] och [I]Rewind[/I] skulle skaka rumpa på vilket party som helst. Craig David är född att göra det, sanna mina ord.
Skivbolag: 
Artist: 

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Need for Speed - Split Vision

Under 2018 gick det inte en vecka utan att ett 80-talsdoftande svenskt släpp skulle recenseras. Hela mitt liv var tonsatt av synthar, trummaskiner och nostalgi för en tid jag inte själv har upplevt, och jag blev rätt mätt. 

Need for Speed är precis det - en svensk duo som hämtar sitt sound från 1980-talet. Men min första tveksamhet smälter ganska snart bort. Martin och Felix har en friare tolkning av soundet och riktigt starka melodier, och det är jag svag för.

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!