Det finns ingen inom svensk hiphop som frontar sin världsåskådning lika tydligt som Carlito. På Krigarsjäl blandar han skickligt analys och ilska över sakers tillstånd med nostalgiska återblickar. Han agerar i en berättartradition mest förknippad med den medvetna, amerikanska östkustrappen på 90-talet. Det är textförfattande som kräver uppmärksamhet, likt en dokumentär. Variationsgraden på skivans låtar må vara låg, men det är med en befriande hänsynslöst som Carlito skär igenom system och strukturer: säger det som behöver sägas. För att balansera upp textharangerna bjuds lyssnarna på melodiösa refränger lagda av Amsie Brown, Samson For President och Chords, och det är man lika tacksam för.