Det kan vara lätt att vid första anblicken avfärda det Daniel Adams-Ray gör som för pretentiöst – men det finns en styrka i det banala och känslan för det konceptuella tänket som han burit med sig sedan Snook är nu så pass utvecklat att vi står och betraktar en ny sorts genre som spänner över både rappen, popmusiken, konsten och poesin. Här har han delvis tagit tillbaka sin aggressiva artikulation som passar utmärkt för att spegla vår samtid, uppblandat med sin mjuka sångröst lagd i lager om vartannat med ett suggestivt användande av instrument och udda ljud. Nästa steg för Daniel Adams-Ray vore att skapa musik till scenkonst eller film, jag hoppas att han tar det dit.
Skivbolag:
Artist:
Publicerad i tidning:
Texten har även publicerats i Nöjesguiden nr 09, 2013.
