Hör humor hemma i musik? Det tycker två generationer Bare, i alla fall. Pappa Bobby Bare, Sr om du vill, har spelat in några av countryns smartaste texter - kolla [I]Ten[/I] om du inte tror mig - och sonen fortsätter i samma spår. Men det finns två avgörande skillnader mellan far och son. Den ena är att den yngre generationen inte alls är lika framgångsrik i sina lustigheter, åtminstone inte den här gången. Dråpligt avsedda [I]Borrow Your Girlfriend[/I] faller till exempel platt till marken.
Den andra skillnaden är att Bobby Bare Jr, trots minnen från Grand Ole Opry och Roy Acuff i halvt självbiografiska [I]Visit Me In Music City[/I], har ett mer rockbaserat uttryck som målarduk för sina vitsar. Visserligen är det rootsrelaterat och ibland tydligt countryinfluerat, men det är rockmusik som är Juniors bas och referensram i den lågmält sorgsna betraktelsen av den hedonistiska rockmusikertillvaron i [I]Let's Rock and Roll[/I] som är en av skivans minnesvärda ögonblick.
Det finns ytterligare några höjdpunkter, bland dem studioversioner av ett par månader gamla [I]OK - I'm Sorry...[/I]-ep:ns [I]That Mother Fucker[/I] och [I]Valentine[/I], där Will Oldham dyker upp. Men för oss som väntade oss storverk efter Bobby Bare Jr:s tidigare excesser både live och på skiva är [I]From the End of Your Leash[/I] en besvikelse.
Skivbolag:
Artist:
