Hon är så gammal nu. Och lycklig. Och tråkig. Framförallt är Aretha Franklins [I]So Damn Happy[/I] så fruktansvärt habil. Hade det här varit en månad utan Erykah Badu's nya album eller ett livstecken från Jill Scott i form av hennes samarbete med neo-soultrombonisten Jeff Bradshaw så hade den rätt plastiga soulmusiken på [I]So Damn Happy[/I] kanske gått ner i brist på annat. Men idag behöver vi inga föredettingar, inga gamla soulfarmödrar, ingen nostalgi. Soulmusiken är så mycket bättre än det här och jag är så jävla glad för det.
Mary J Blige hoppar in på två spår och hon hade verkligen behövts på fler. Aretha wailar loss bland pompös 80-talssoul och levererar en medelmåtta till skiva fylld av pianoglissandon bakom Arethas oklanderliga men samtidigt extremt ospännande röst.
Skivbolag:
Artist:
