Anna Ternheim – A Space For Lost Time

Patrik Forshage 00:00 20 Sep 2019

Där Anna Ternheim befinner sig handlar musikskapandet om att förfina sitt uttryck och att vidga ramarna. Inga tvära lappkast, inga omvälvande revolutioner - lyssnaren känner igen sig och den uppmärksamme har möjlighet att identifiera hur en ny influens, en ny inspelningsplats eller en samarbetspartner har satt sina spår, eller var i skapandet förbättringsfokus legat den här gången. 

Med sin snirkliga melodi och framför allt de flerstämmiga tagningarna av Anna Ternheims röst bär ilskna Every Time We Fall (och i någon mån This Is the One) spår av att hon ägnat mycket uppmärksamhet åt Crosby Stills Nash & Young. Att Björn Yttling har mer än ett finger med i den låten märks också, precis somi You Belong with Me, som med återhållen suggestiv rytm och smart avskalat sound hade kunnat vara en Peter Bjorn & John-produktion. 

Det är den nu inte. Skivan är inspelad i Los Angeles och producerad av Thom Monahan, och i lokalt förankrade Remember This finns albumets potentiellt största hit. Med stora ringade gitarrer finns drag av Eagles och senare Don Henley, eller till och med av Tom Pettys soloalbum. Det är soldränkt slickad västkustpop när den är som bäst. 

Anna Ternheim berättar att hennes fokus den här gången handlade om hennes röst och hur hon använde den. Det är tydligast i de mjukaste stunderna, som i Oh Mary, i gripande You Walk Your Own Way och mest av allt i vackra Stars där det finns ögonblick då hon genom att tillåta sin röst att låta svag sjunger starkare än någonsin. 

Utvecklingen är logisk och konsekvent, och innebär att Anna Ternheims sjunde studioskiva är en av hennes bästa. Hur skulle det kunna vara något annat?

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Allah-Las - Lahs

Det som definierar Allah-Las är solkyssta kinder och skateboards längst med strandpromenaden. Med influenser av Beach Boys och Black Lips har de skapat en sval sommarskiva. Men här kommer en unpopular opinion: sommaren är överskattad. Jag tycker det är uttjatat att Allah-Las efter 11 år som band fortfarande gör samma typ av musik. Det är mellow surfindie som utmärkte sig när bandet kom, nu är vi redo att få höra något nytt. Tyvärr står Allah-Las på samma ställe och trampar med sina Vans*.

 

Nyhetsbrev

Vill du få Nöjesguidens nyhetsbrev och inbjudningar till våra fester? Anmäl dig här!